Aftonbladet – 17 juni 1865, sida 3

j skogsfrågan?, går ut på att visa huruledes sistförsamlade ständers beslut om införandet af. en ändamålsenlig hushållning ä någon del åtminstone af: de ofantliga skogstrakter, som staten ännu eger qvar i Norrland, är en skyhög galenskap och ett hinder för vidare.uppodling, samt endast tillkommit — gissa hvatföre? jo ?för att i skogstjenstemännens intresse å de: norrländska skogarnes kronoarker införa en fullkomligt ensidig Bushällning?. — Redan i de nu citerade orden ligger nyckeln till den blifvande agitationen. å 20 rdr spalten, som, derom kan man vara. viss, villigt skola erläggas. Det skulle -således i första rummet vara till skögstjenstemännens förmån, som ständerna ändtligen beslutat sig för att taga I vård. om statens skogar? Och för att genomdrifva ett sådant beslut var det, försäkrar författaren till den betalda uppsatsen i Dagligt Allehanda, som frågan företogs hos ständerna. sedan Norrlandsombuden hade hemrest. Verkliga förhållandet var dock, att förslaget om kronoparkers inrättande antögs af tre stånd, medan de inflytelserikaste af nyssnämnde ombud ännu vistades vid tiksdagen. De eparade alls icke på öfvertalningar, hvilka dock endast verkade på bondeständet, som sedan gammalt är obenäget för all ordnad skogsbushållning, som eger irriga begrepp om statens eganderätt till sina skogar, och som i likhet med de norrländska skogsafverkarne betraktar all skogsbetjening med ytterst oblida ögon. Klart är att det norrländska skogsafverk.ningsintressets målsmän med den ytterliga. ste ovilja skola betrakta hvarje åtgärd. till verklig -skogsvårds införande å den mark som tillhör staten, och derföre skrias nu öfverljudt ej blott mot skogsstyrelsens förberedande åtgärder för utväljandet af lämps liga områden till kronoparkers inrättande, utan äfven mot förbudet att på dessa områ; den-solägga nybyggen. Derigenom, säger: man, lägges hinder i vägen för nyodlingers befrämjande, och de skogssköflande patrior terna beräkna huru många nyhemman som kunna anläggas på de till skogsparker af. sedda områdena. De inse ganska väl, att om blott nyhemman der finge anläggas, så skulle en för dem lönande skogsafverkning snart komma i gång. — : Men huru är det rätteligen beskaffadt med dessa nybyggesanläggningar? De verkställas uteslutande i sådana trakter, der skogstillgången är rikligast och der den lättast kan afdrifvase. Trävaruhandlarne och de stora sägverksbolagen äro förli ggare för nybyggerne, som uselt betalas för sitt virke; och som. när de ?bli fast? någon gång för oloflig -.skogsafverkning sällan kunna böta utom med kroppen. Odlingen af jorden är. i nio fall -bland tio en bisak — skogssköflingen hufvudsak. Derföre få mänga öfver; gifva nybyggen, sedan skogen utplundrats. — Resolutioner å nybyggesanläggningar å kronans marker hafva 1 många år utgjort den reelaste inkomsten för vederbörande inom de norrländska landshöfdingeembetena, kronobetjeningen har också haft sin goda inkomst deraf, och då dessa resolutioner, : eller ansökningar om sådana, föranledt till vidlyftiga rättstvister, så har äfven deri le gat en rik inkomstkälla. ; Flera embetsmän i Norrland, som i regeln bort nitälska för skogshushållning, ha sjelfva varit lifligt intresserade i den hejdlösa skogsafverkningen. De ha verit, förr synliga, nu kacherade: delegare i stora sågverksbolag. De ha sjelfva inköpt vidsträckta skogsområden och sköflat dem. En sedermera till landshöfding befordrad civil tjensteman, väl hemmastadd i det skogrika Norrland, samlade en betydlig förmögenhet på skogssköfling. I andra fall en utmärkt rätt-tänkande man, var han så fort det gällde vården om statens ännu. egande skogsmarki Norrland, rentaf slagen. med blindhet. Då pås tryekningen blef för stark, fogade hen sig efter omständigheterna såtillvida, att han förordade det staten skulle taga hand om sådana trakter, der skogen afverkats, äfven inlösa sådana af dess egare, och der medelst frösådd -uppdraga skog änyo: men icke, genom att taga den redan vuxna skogen i värd, lägga hinder i vägen för ?odlingen?. De landshöfdingar i Norrland, som nitäleka för skogshushållning och som vilja påskynda afvittringarne med eftertryck, kunna med all säxerhet påräkna att blifva ytterst impopulära, och derjemte att mötas af fintligt uttänkta hinder i sina bemödanden äfven från sina underordnades sida, för såvidt dessa äro direkt eller indirekt intresserade i skogsafverkningsindustrien. Det är notoriskt att alla upptänkliga medel användas för att hindra skogsbetjeningens i de norrländska länen tjensteutöfning. Afven personer, som göra anspråk på allmän aktning, tveka ej att motverka upptäckten af oloflig skogsåverkan. Formliga öfverenskommelser ha träffats att icke lemna jägeribetjening bostäder i de trakter, der den oförsyntaste skogsafverkningen bedrifves. Derföre tinnes ingen annan utväg, än att förse dessa tjenstemän med boställen, huru kostbart det än blir för staten. Den olofliga skogsafverkningen utöfvas i en skala som öfvergår all föreställning. Inom ett enda län har i år mer än 67,000 träd, olofligt fällda, blifvit tagna i beslag af jägeribetjeningen, och denna siffra utgör dock en ohetydlighet mot den som rätteligen representerar skogstjufveriet. Endast undatitagsvis påträffas och öfverbevisas skogsafverkarne om olofligt hygge, och när det beslaglagda virket skall ä auktion försäljas, så inbringar det en ringa summa, enär det hör till goda tonen att sågverksegare och timmerköpare icke bjuda på denna vara. Så länge jägeribetjeningen i Norrland är så fåtalig, som fallet nu är, så länge de nödgas bo aflägse från de trakter, der den bästa kronoskogen växer, kan skogstjufveriet ej förekommas; ty sedan träden blifvit fällda och framförda till vattendragen måste de säljas, och några öre pr stock är en bagatell för dem som köpa virket på auktionerna. Vi rekommendera till genomläsning den betalta uppsatsen i Dagligt Allehanda i skogsfrågan? derföre att den innehåller de mest slående bevisen på den oafvisliga nödvändigheten af att staten, medan tid ännu är, tager vård om sin återstående skog i Norrland. Hvartill gagnar det väl att under pretext af uppodling bevilja flera må byggen, då med dessa sällan afses verklig uppodling, utan skogssköftling? De allra flesta: nybyggarne äro beroende af timmerköparne och sägverksbolagen, hvars intresse är att skogsförödelsen bedrifves i så stor skala som möjligt. Man kan derföre vera viss om att ju flere uppsatser, som mot betalning tryckas i det neutrala Dagligt Allehanda för att ådagalägga huru stridande det är mot sund statsbushäållning? att kronoparker utses der, som jägeribetjeningen anser lämpligast, desto. säkrare är det att just på dessa områden finnes skog af den beskaffenhet, som mest lämpar sig för en lönande afverkning, lofi