Aftonbladet – 16 juni 1865, sida 2

som stod som på glödande kol, orolig öf. ver hvad hon ämnade fråga honom. Vid hvad tid kom ni i tjenst der?? fort. for hon. I November månad förra äret.? Och när flyttade ni derifrån?? I Maj månad detta år, setiora.? I Maj, jaså. Och på hvilken dag, minnes ni det?? Ja, seiiora, det var den 5.7 Den 5 Maj, ah?? sade den gamla hexan med tonvigt på hvarje ord. ÖOch hvarföre flyttade ni då?? Doiia Amalia sade att hon ämnade minska sina utgifter något, hvarföre hon afskedade mig tillika med kocken, som var spanior. Men innan vi gingo gaf hon oss ett uns guld hvar och sade att vi alltid skulle vända oss till henne, om vi kommo i nöd eller svåsigheter.? Så god hon måste vara! Hon vill spara och skänker bort ett uns guld i sender!? sade dofia Maria Josefa ironiskt. ?Ja, jag har aldrig kännt någon sefiora så god som dofia Amalia, undantagande den här närvarande?, svarade soldaten lugnt. Men dotia Maria Josefa hörde icke dessa ord; hon var försänkt i sina egna, infernaliska tankar. Nåväl, landsman?, återtog hon hastgt, vid hvad tid på dagen blef ni atskedad at dofia Amalia. Klockan sju eller åtta på morgonen. Brukade hon alltid stiga så bittida upp? PNej, hon steg vanligen sent upp,? Sent? Såå! Såg ni någon förändring i huset?? ?Nej, sefiora, icke den ringaste.? Hörde ni något buller om natten?? SNej, seftora, ingenting:?