Aftonbladet – 12 juni 1865, sida 3

Allmänna hypoteksbankens revision. AA Imänna hypoteksbankens revisorer hade idet år armärkt, att styrels: n äådrugi ig skuld ar 4,313.906 rdr, så kort tids upps trassering eller Det otillbörngar bld nit lämp2 Omkring banken en tillfö dels genom upplå ning, dels ge omsättningskredit i uta liga I detta s MW procent ar I vumera blifvit betald, och dei att återsioden svart ur räken mer att utplänas. En bypoteksin bör skaffa sig nödiga medel sina amorteringsobligationer, och end: t sälja stiden händelse att de ingående ränteliqviderna ej as, ma en dylik inrättning gtvis uppläna penningar L bank! ligtbetala sina egna annuilet rerna föreslå vu, att ett krecitiv, utan kr zift, stort 500.000 rdr, skulle, på säu andra inrättningar medvilvi redas hos riksbanken. Det vore utan el tördelaktigt om den uttryckta önskan kunde gå i fullbordan, men det går icke an att anse allmänna hypoteksba anken, som är en enskild inrättning, jemförlig med riksväldskontoret, som är statens eget verk. Hos ril sbanken hafva för närvarande utom ri ret endast följande verk kreditiver utan k ditivafgift, nemligen filialbankerna, hvilka numera åro ställda på amortering: jernkontorel, hvars prineipaler pu tagit ett initiativ, som sannolikt länder till riksbankens befrielse från den betungande försiräckning riksbauken hittills gifvit detta verk: mannfalOmanigen erlögg iv turdiskonten, hvars e b kunde oc h bu ;rde utv riks sen besörj I större i och Större cen ör allmänna kerna, hvilka iogehafv relsevis obetydliga belopp. Det ör således icke sannolikt, att riksbanken på ofördelaktiga vilkor beviljur någen cuskild inrättning ett så stort kreditiv som det ifrå gasatta. Det kan också lätteligen umbärns om hypoteksbankens styrelse förser sig med en reserv genom utlänning mot bli omer å kort tids uppsäg ; eller gexom ningar i bankin