strid till fördel för direktionen kan nu mera icke förvåna, sedan upplyst blifvit. att direktionen esenterar siver hälfter af lotterna, Vär oumö kuin, att rubriken osäkre fordringar? saknas, besvarus med att or ken är ingen an än deux, att banken ännu icke veterligen kommit i besittning al fordring att skämtsam ton g allvarligt; me väl möj uppdrava gränsen mellan det g det löjliga? Vi medgitva oss sukua denn: förmåga och veta ej heller till hvilkendera ef dessa kategorier såväl en del af de sakförhällunden vi förut påpekat, som ock åtskilliga delar of den replik, hvarmed vi nu syesel 3, skola hänföras. Repli kanterna gasatte att kapitalförluster? skulle föras på osikra fordringars konto! då likväl en hvar vet at de tillhöra ?förlustoch konto?. Replikanterna försäkra ac sken icke veterligen? bar nigra osäkra fordringar, och likväl igenfinnes i berältelsen bland bankens tille gång te post: Kreditiv-räkningen, inberälaad hvad som innestår i konkurser, 551.760 rör? Månne det ej voro lämplig are alt upptaga under särskild rubrik säsom osäkra fordringar det som bevakats i konkurser, eller kanhända replikanterna vilja göra troliat att i Luleå ordringar i konkurser frö säkra tillgånga Vär uppgift att bankens vinst utan ah betänklighet från direktionens sida blifvit anvisad till utde Inivg på lotterna, hafva replikanterna så fått, som om vi dermed velat antyda att den obetydliga del af vinsten, som wvvilkorligen evligt mentet måste till recerviouden jemväl blifvit utdelad. — Detta hafva vi icke hvarken sagt eller menar, utan blott att allt hvad sow möjligen kunnat utdelas å lotterna har dertiil blifvit, utan res vation ar direktionen, anvisadt, och detta i anmärkning: värdt, då så högs berytliga fordriugar konkurser och en så högst O5elyclig reservford, uppgående till endast 4117 rar 97 öre, bort mana till en stör red öntämksamhet hva dan åtminstone en del ar årets behållning bort utöfver reglementets bestämmelse till veservfonden ufsäliv Slatligen nödgas vi få en på att i revisionsberi följande uppiys som vid g äkenskaperna se mit, hafva Jem! i ven direktio sen uti särskild skrift. Deta i rkpi del cm Vi form ot eller protokollsut är alldeles uridande emot iemilet med revi ttelsevs oftentörande. har velat ställa ren erna icke ast under de kontrolleande mynd utan jemväl under Man bör alltid istalterna kunna styrka genom otkred ceude och är i första och igt för dessa institutioner. Vi böra tilling ägga alt den na geno ana revisionsbesn ieke den enda, hvuruti dema entlighet föret rit, uten förekomnur) längre leman ar veder