Aftonbladet – 10 juni 1865, sida 3

missförhållandet mellan Japans införsel och utförsel och den deraf härflytande olägenheten, att en betydlig mängd af ädla mealler måste ditföras från England, har i förening med fördelarne af opium-odlingen i engelska Ostindien och det uppmuntrande exemplet från Kina, der engelsmännen tilltvungit sig rätt att införa opium, redan föranledt en smugeling af opium (traktaterna förbjuda införsel af etörre qvantum än omkring 4 daneka pund å hvarje fartyg och stadga böter för smuggling), som förmodligen med tiden skall göra den förderfliga varan till en Pnödvändighetsarlikel? äfven för japaneserna, och då skall England nog ej tveka att med kanoner och bajonetter tilltvioga sig rätt till denna gemena trafik, såsom det redan gjort i Kina. Det partiaf länsadeln — Daimio kallas en japansk fea-l dalherre — som, möjligen med stöd af Mikadon, sätter sig emot den främmande inflytelsen, skall väl ej lyckas åstadkomma någon varaktig reaktion, om det ock, som vi sett, ken framkalla tvister och blodiga uppträden. Men möjligen kan Taikun, som tydligen har ögonen fästade på den från England hotande faran, genom att söka Frankrikes och Nordamerikas stöd (båda dessa länder ha, som bekant, haft besök at storartade japanska ambassader) samt genom traktater med öfriga europeiska makter, som det åstunda, och hvilkas intresse i opiumfrågan ej sammanfaller med Englands, bereda sig en motvigt mot det mäktiga, egennyttiga och trolösa Albion. Till dessa makter hör ocmotsägligt den danska? — heter det i en lika sokrik som nätt och lättläst afbandling om Japans kommercielle og politiske Fordhold i Nutiden (44 sidd. 5:0), som för kort tid sedan utkom i Köpenhamn, och hvars förf., hr Holzer T. Foss, förlidet år åtföljde amiral Bille såsom sekreterare under hans beskickning till Kina. Förf. har funnit att tillträde till några japanska hamnar är af allra största vigt för utvecklingen af den danska fraktfarten i de öst-asiatiska farvattnen; ty det tilltagande varubytet mellan Kina och Japan har till följd, att de med rätta mycket omtyckta månadsfrakterna komma endast sådana skepp tillgodo, som mottagas i japanska hamnar. Att detta ej är händelsen med fartyg, tillhörande andra nationer, än dem som med Japan ingått! formliga traktater, derpå har man haft mer än ett exempel sedan dabska briggen Wilhelmine 1858 bortvisades från Nagasaki. Då således en handelstraktat med Japan är af beholvet högligen påkallad, såsom ett oefierpifligt supplement till den dansk-kinesiska traktaten, då danska regeringen aldrig försummat något tillfälle att genom traktater bereda Danmarks handel förmåner, och då en traktat med Japan lätt bör kunna utverkas, sedan andra småmakter (Schweiz och Portugal) deri lyckats, har förf. velat genom de upplysningar och meddelanden, hans skrift innehåller, väcka det allmänna intresset för saken. Vi taga för gifvet, att det skall visa sig, att förf. väl löst denna sin uppgilt, och vi anbefalla hans fram-! ställning till de svenska läsares synnerliga ! uppmärksamhet, eom intressera sig för vär ! handels utvecklirg. Slutligen vilja vi blott: tillägga, att den åtgärd, hvartill förf. manar, synes oss vara af det slag, att den för : träffligt egnar sig för en samverkan mellan : j j Sverge-Norge och Danmark. Kaysers Fremstilling af den politiske Oecono mies Grundswtninger har ett så stadgadt anseende, att vi här ej behöfva uppehålla oss vid dess allmänt kända och erkända för tjenster. Ej blott i Köpenhamn, der författaren såsom professor i pational-ekonomi under flera år med fremgäng verkade för sin vetenskaps studium, tills han i fjol tog afsked, utan ock i Upsala och Lund har havs verk Om Arbeidets Ordning? användts vid universiteterna. Den nya upplaga — i 4 bälten, till ett subskriptionspris af 1: 25 rmt för hvarje — som vi härmed ha nöjet anmäla, skall otvifvelaktigt tillför. säkra Kaysers verk bibehållandet af dess redan vunna rumide akademiska studierna. Bland de flera framställningar af andra slesvigska kriget, som hittills sett dagen, in:ager ölverstelöjtnantens i schweiziska generalstaben, hr Ferd. Lecomtes arbete, som under titel Krigen i Danmark 1864 nyss utkommit i en ar C. E. Hall med synbar omsorg verkställd dansk öfversättning, en betydande plate. Författaren, som delar sina ländsmäns i franska Schweiz lifliga sympatier för Danmark, har såväl velat rättfärdiga dem mot de hatfulla beskyllningar, som tyskarne utslungat, som oc ramhålla ; de vigtiga politiska och militära lärdomar, hvilka man kan hemta af sista dansk-tyska kriget. Ena af dessa lärdomar, som vi ej vog kunna lägga läsaren på hjertat, uttryc ker författaren i de orden: ?att de cmö stater i Europa, hvilkas vilkor äro likartade, böra vinuvlägga sig om en starkare inbördes solidaritet, för att dymedelst afvärja foran att efterhand krossas i lokaliserade krig?. Författaren inleder sitt arbete med en teckning af den slesvig-holsteinska frågans historik, som röjer en hos utländningar icke vanlig sakkänuedom. Hun har ej låtit narra sig al den tyska, lärda och diplomatiska, framställningen af krigets orsaker, ehuru han samversgrant genomsiräfvat de tyska dokumenternas krångliga labyrint. Hufvudskälet, ja det enda skälet till anfallet mot Danmark var — yttrar han — ?den militära feber, den utvidgnings-, förstoringsoch eröfringsluste, hvaraf Tyskland under sednare åren varit plägedi?. Hur en schweizare måste uppfutta Sverges-Norges bedröfliga, passiva roll! under ett krig, hvarom de förenade rikenas regering ofta och högt bedyrst, att det berörde våra heligaste intressen?, kan läsaren lätt ana. l: Han glömmer cj anledningarne till vår 7be-: klagliga? overksamhet, men betecknar den i alla full eågom ett ?verkligt fel, som Sverge ; och Norge en gång kunna bli de första att ångra?. Skildringen af krigshändelserna är, som man af en militär-författare kan vänta, kri. tiskt historisk. Han gillar ej den danska l: försvarsplanen; de egentliga försvarsställ-! ningarne borde hafva anlegts i den ypper-j: liga taktiska terrängen norr om Flensborg. Emellertid erkänner han. att verken i Danne l1