Det Romerska Samhället. Af H. Taine, prof. 1 konsthistoria och estetik vid fria konsternas akademi i Paris. (Forts. från onsdagsbl.) Rom dea 23 Mars. Då man vill bedöma de romerska bönderna, måste man framförallt såsom ett grunddrag i deras lynne uppställa energien, eller med andra ord, fallenheten för våldsamma och farliga handlingar. Se här några anekdoter, som belysa denna sida. Vär vän N.., en lugn och modig man samt begålvad med en atlets styrka, bor ute på landet, fem eller sex mil härifrån. Han berätt.:r oss att knifstygn äro ganska vanliga i hans by; af hans betjents trenne bröder är den ena på galererna, och de tvenne andra ha ljutit en våldsam död. I samma by skämtade och lekte tvenne unga män med hvarandra. Den ena hade en blomma i knapphålet, en skänk af hans älskarinna. Den andra tog den ifrån honom. Gif mig den tillbaka?, sade älskaren; den andra endast skrattade. Älskaren blef allvarsam, ?Gif mig den tillbaka och detgenast!? Nya skrattsalfvor. Älskaren vill ätertaga den med våld, och den andra skyndur undan; han förföljer honom, hinner upp honom och stöter sin knif i hans rygg, icke en gång, utan tjugo, likt en blodtörstig vilde. Vieden stiger dem med blodet åt hu:vudet, och den ursprungliga vildsintheten får genast makt med dem. En officer i vårt sällskap berättar oss flera dylika drag. Tvenne franska soldaer vandrade längs med Tibern och sågo dervid en man af folket, som höll på att dränka en hund; de hindrade henom derifrån, och knytnäfveslag började att hagla. Karlen ropar på hjelp, folket i qvarteret skyndar till, och en lärpojke stöter bakifrån sin knif i den ena soldatens kropp. som aller utan att göra en rörelse. Denne soldat hade en Hercules växt och styrka; men stöten var så säker, att hjeriat var genomborradt. — Tvenne andra soldater ute på landet klättra in i en iuhägnad, stjäla nägra fikon och skynda derefter sin väg; Pgaren, som ej kunde hinna upp dem, aflossar efter dem tvenne böss-skott, dödar den ena och krossar benet på den andra. — De äro, som sagdt, verkhga vildar; de tro sig vid hvarje tilltälle kunna begagna krisets rätt och göra det äfven i fullaste nätt. Vär vän N... har försökt att i sin by afskaffa nägra grymma sedvänjor. Man dö