Aftonbladet – 31 maj 1865, sida 6

edan är nedlagd och enligt gamla förslaget skulle utgå, ehuru man i afseende på kajen ipptager det belopp, som, enligt äldre planen, kajdelen från museum till Sillhofsgränden skulle erfordra. Den mindre för båda föreslagna gemwensamma kostnaden upptages sålunda, men icke den större; och derjemte har komiten icke lätsat om hvarken de 35.000 rdr, som nyligen blifvit uppoffrade på muddring och andra förberedande, nu ony:tiggjorda arbeten för den äldre planen, eller kostnaden (väl omkring 200.000 rdr) för den onödiga nya Djurgårdsbron eller den betydligt större kostnad, som den längre ut emot djupet förlagda kajen skulle påkalla, i jemförelse med den vid sjelfva srranden förlagda — en kostnad, hvaraf sandbankens rasande vid Grefbron, hvilken bank lärer kostat öfver 10,000 rdr, lemnat endast en liten försmak — att icke tala om den i penningar icke ens beräkneliga förlust staden liuer genom tilllförselns aflägsnande bort emot Djurgårdem, äfvensom jernvägsanläggningen. (Oberäknadt dessa sistnämnde, af den nja planen föranledda uppoffringar, komme stadem, genom samma plan, obestridligen att få vidkännas minst 3 å 400,000 rdr högre kostnad än den äldre planens utförande skulle medföra; och det är lika oförsynt af Dagbladsinsändaren att söka tillvita petitionärerna en oriktighet i denna deras uppgift, som att i hvarje andedrag tala om att lendets skickligaste ingeniörer? anställt de missledande beräkningar samt uppgjort den hufvudlösa plan, hvarmed vi här sysselsatt oss. För sådana skiekliga ingeniörer må himlen bevara vår stad! Om man jemförer de resultater, som för hufvudstaden skulle uppstå af den äldre och den nyare planens utförande, visar det sig att, genom den Åldre planen skulle vinnas: 1:0) Rymlig hamn för den större sjöfarten samt båthamn för den mindre; 2:c0) 5000 alnars kaj; 3:.0) Uti kajens krökning närmast Nybron en garanti mot murens utskjutning; 4:0) Strandgatan färdig inom ett år. Genom den Nyare planen skulle uppstå följande förhållanden: 1:0) Hufvudstaden förlorar en af sina bästa hamnar; 2:0) Återstoden af Ladugårdslandsviken är otillräcklig för den större sjöfarten och erbjuder icke någon ändamålsenlig hamn hvarken för båtar med landtmannavaror eller för ångslupar; 3:c0) Tillförseln af ved och andra nödvändighetsvaror aflägsnas för Norrmalm och Ladugårdslandet till inemot Djurgården; 4:0) Stora kostnader, erforderliga såväl för den enskilde sm för staden, för att framskaffa varorna. Troligen en jernväg då nödig; För den större uttyllningen m! m. 3 3 400,000 rårs högre kostnad. Tillkommer jernvägen stiger kostnaden ytterligare med 1 million; 6:0) Genom det i sammanhang med denna plan stående förslaget att anlögga bro emellan Logården och Blasieholmen, skulle Norrmalm, likasom efter nya planen vid Nybrohamnen, äfven vid Blasieholmshamnen afskäras tillgång till sina förnödenheter, Logårdskajen fråntagas sjötrafiken och staden ådragas en ny kostnad å vid pass en half million; 7:0) Trakten omkring Nybron förpestad af den stank och de osunda ångor, som skola uppkomma genom muddrets uppläggande samt instängandet i Ny brohamnen af all den i dess botten samlade orenlighet. Jorden under husen skall än mera än hittills blifva genomträngd af det onaturligt undanskjutoa vattnet, och den vexelvis af ?blommor?, bränvinstunnor och hudar ?prydda? platsen, der hamnen varit, skall blifva ett gement kärr, långt svårare att bibehålla torrt än Carl XII:s torg; 8:0) Träskrännilen, som redan före dess utlopp i Nybrohamnen förlorat allt egentligt fall, skall efter denna hamns utfyllning icke kunna med fratngång ledas ut, hvarken i Ladugårdslandsviken eller i Norrström. Vid ett försök i sistnämnda riktning skulle den stagnerande orenligheten förpesta Stockholms förnämsta promenadplats, hvarjemte Skeppsbrohamnen skulle snärt uppgrundas; 9:0) Hufvudstadens utseende skulle betydligt försämras genom borttagandet af en ny ansenlig vattenmassa, äfvensom genom den bankoch brobygguad, som vederbörande så gerna skulle vilja anlägga öfver Norrström. Vi öfverlemna åt allmänheten att afgöra, hvilkendera af dessa planer, som må vara att föredraga, och huruvida en regering, som vill det rätta och nyttiga, bör kunna tveka i valet dem emellan. ) För något mer än etthundra år sedan — I på 1740-talet — förstod allmänheten föga att Isjelfmant vårda sin stads utseende och för.I delar, och auktoriteterna beklagade sig bittert löfver dess okynne och missvårdande af det J allmännas intresse. Nu tyckes förhållandet I vara fullkomligt omvändt. Nu vilja myndigiheterna med all gewalt förderfva stadens bamnar, och det är allmänheten, som nödgass uppträda till deras försvar. Man har i dessa dagar sett en manifestation i detta af. hå oc SS