Aftonbladet – 30 maj 1865, sida 3

; ej annat än fördel deruti, allrahelst då fö h ) ökade kunskaper föranleda nya företag oc i vålla ökadt behof af penningkapitalet. O derigenom, med bibehållande af förutvaranc . Jlånerörelse, för dem som dermed äro bi låtna, efter hand nya utvägar hastigare ä annars kunna beredas för en vidgad pe ningutlåning, åt dem. som deraf vilja bi ; gagna sig under för jernkontoret mera fö. delaktiga vilkor, så kan jag ej heller finn annat än att detta öfverensstämmer båd med brukssocietetens gemensamma förd och med en förståndig uppfattning af de sätt hvarpå jernkontoret, i enlighet med des bestämmelse, bör verka. I hvad mån jernkontorets tjenstemän eg större eller mindre förtjenst vid utvecklin gen af vårt lands jernhandtering anser ja, ej bär lämpligt afhandla, men. visserlige hade det varit för oss fägnande om. vi kun nat citera någon af. de vigtigare uppti garne inom j:rnhandteringews område så-on Iejörd af svensk man, men hvilket icke word låta sig göra, ty puddlingen, valsverken Jånghamrar och en mångfald andra förbät trade sträckverk och anstalter Jör jernet formande till tråd, spik, rur, gevärspipo m. m. nyttigt, stålpuddling, varmbläster förbättrade blåsverk, användande af frå masugnar och härdar bortgående gaser, gjut stälstillverkningar af många: slag och m slutligen Bessemertillverkningen, äro allt pri jmitivt utländska uppfinningar, hvaraf vi ty värr i brist på företagsamhet, kunskap och kapital tillegnat oss alldeles för litet. Jern kontorets försök att puddla jern misslycka. des och förvömde metoden, och det bief er utom jernkontoret stående persons omdöme vi hafva att tacka för ett fördomsfritt åter upptagande åf dett: arbetssätt. Efter denna redogörelse anser jag mig tryggt kunna öfverlemna till läsaren att be. döma huruvida mitt yrkande att jernkontoret måtte på förändradt sätt organisera sin verksamhet för befrämjande af vettenskap och teknisk bildning bör benämnas vandalism? och tillskrifvas sämre motiver eller om icke snarare artikelförfattarens försvar för den närvarande institutionen antyder att samme författare tinner sig bättre belåten med bibehållandet af medeltidans skråfor mer än med näringens upplåtande till fri täflan, under ledning af en mer och mer ti lämpad vetenskaplighet. — Carl Ekman. a ARR Pr Till Redaktionen af Aftonbladet! För att i någon mån göra mitt anförande vid föreningens för frivillig ejukvård i fält sammankomst begripligt, samt dess skärpa?, om sådan förefanns, i någon mån ursäktlig, vågar jag anhålla, det ni ville hafva godheten i tidningen införa en öfversättning af internationella komitns svar till svenska komitn, hvilken jag tager mig friheten bifoga, helst referenten och sannolikt många af föreningens ledamöter ej, vid uppläsandet på franska språket, kunnat fullständigt uppiatta detsamma å svenska komitån i sin vid sammankomsten upplästa beräitelse syntes vilja undanhålla föreningen de ögillanden och råd, hvilka internationella komitn i Geneve 2jort mot det förslag till stadgar, som blifvit den meddeladt, och dessa stadgar nu skulle af föreningen diskuteras och definilivt antagas; ansåg jag mig pligtig att, i ER af svensk delegerad vid konferensen 1863, uppträda, ej för att vinna afseende åt konferensens principer, derom hade jag redan förlorat hoppet, men för att inernationella komitåns protest mot de förelagna stadgarne skulle blifva känd. H. K. H. ordföranden tillkännagaf visserigen att några mindre modifikationer och indringar at det nu föreliggande tryckta örslaget till stadgär på yttersta tiden gjorts, ch hvilka kunnat innebära en förbättring, tt närmande till konferensens fordringar ch ej blott ett formelt undgående af inernationella komitens hufvudsakligaste annärkning rörande principerna, om konsevensen häraf fått sträcka sig till modifikaion af det hela. Mot stadgarne, såsom de nu äro antagna, prde ännu med skäl kunna anmärkas: att ej med ett ord blifvit antydt att föreingen tillträder de allmänna grundsatser, vilka af konferensen 1863 antagits, eller tt den anser kongressens år 1864 grundatser för sig förbindande; att i afseende på organisationen sådana fvikelser gjorts från konferensens bestämielser att föreningen ej skall kunna fullöra sitt åliggande för sjukvård i fält, såpm konferensen menat och komiten i GeBve påpekat, längt mindre på samma gång afva resurser för åtaganden, hvartill före-: ingen i stadgarne sig förbundit, utanför et egentligaste och vigtigaste föremålet för 2 sednare årens internationella sträfvanen: Vården om sårade i fält. Stockholm den 28 Maj 1865. S. Er. Sköldberg. Afskrift. I Genöve den 14 April 1865. !I Hr president och hrr ledamöter! t Internationella komiten har med synnerst nöje erfarit bildan. et af en svensk koit i Stockholm och är tacksam att så art hafva blifvit af eder underrättad om nna glädjande företeelse. Vi, som tagit itiativet för företagets allmännare utbredk ng, måste till följd häraf lifligt önska dess h t a. wmgång, och vi tänka oss med nöje att . ferge hädanefter skall hafva tillträdt det1 mma. Vi hafva med uppmärksamhet granskat t förslag till stadgar, gom ni meddelat, h med afseende å hvilket ni haft godheb 1 ait begära vårt yttrande. Den erfarent vi kunvat inhemta genom brefvexling d de olika komit6er, vilka hittills blitbildade, har öfvertygat oss derom ntt a fullkomligt likartad organisation icke l2 ulle kunna passa alla länder och att hvart hi sig bör taga i betraktande sina särskilda bi bållanden. Men detta rör endast detalB na, öfver hvilka det följaktligen icke tilli mmer 0ss att fälla omdöme. Så icke med ?! nceiperna, hvilka måste oförkränkt bibellas, om man vill ställa sig till efterrätse andan i de beslut. hvilka blifvit fat