Aftonbladet – 30 maj 1865, sida 3

väsentligaste princip, eom den uttalatt, är de enskilda välgörenhetens mellankomsst för så rades vård, en princip, som den erkiänt var både väl i stånd och väl egnad attt mildr krigets olyckor; den har gjort, det äir sannt sina förbehåll på det icke den enskilcda verk samheten måtte på något sätt störande in gripa uti den officiella sjukvården, men der har icke velat att de skulle gå upp i hvar andra och att komiten i krigstid i militär myndighetens hand öfverlemnat sim verk. samhet, ty det välgörande i detta företag skulle derigenom betydligt förminskas. Så dan är emellertid den konseqvens, som i vår tanke skulle följa af innehållet af edra stadgar, enligt hvilket komitens individualitet skulle komma att utplånas i samma ögonblick då dess verksamhet vore mest önskvärd. Vi taga oss derföre friheten att hänvända eder uppmärksamhet på denna punkt, som för oss synes hufvudsaklig, helst texten till edert reglemente ännu blott är ett förslag. Derutom kan dr Sköldberg, som å Sverges vägnar bivistade konferensen 1863, i detta hänseende meddela er alla nödiga upplysningar och som skall, vi tvifla ej derpå, med nöje tillhandagå eder härutinnan. Om det vore af oss tillåtet att uttrycka ännu en önskan, skulle vi hos eder begära att en måtte tilläggas, genom hvilken komiten förklarade sig tillträda de allmänna grundsatser, hvilka blifvit antagna af. konierensen 1863. Ändamålet med detta uttalande skulle vara att tydligt fastställa att eder förening grundar sig på en internatio-. nel öfverenskommelse och att närmare fästa den i kretsen af öfriga komiteer, hvilka alla hafva trott sig böra under en eller anran form införa denna förklaring i sin kontitutiva stadga. Den innebär dessutom till: rädandet af grurdsatsen om ömsesiidigt bitånd, upptagen i resolutionernas 55:e artiel. — Det skulle äfven vara på siim plats tt erinra om den nya lag, som bliifvit fasttälld genom traktaten i Geneve år 1864, vilken äfven Sverge erkänt, på dlet att, i nlighet med 6:e artikeln i denna traktat, et frivilliga biträdets verksamhetssfrer blefve lart angifven. Dessa äro; hr president och hrr ledamäöer, de anmärkningar som vi taga oss fri: eten att underställa eder, i det wi varmt nska att ederi verk måtte krönias.. med ramgång. — Vi skola alltid med iteeksamet emottaga meddelanden från edter och å år sida ingenting försumma för attt underålla de vänskapliga förbindelser, hvilka ni aft godheten att med oss anknyta. Motgen ete å den internationella komitns vägnar president G. Moynier.