Brutna Toner AP R, v. KE. 1. Hon, mitt barn, min lockiga lilla flicka, Blek och snöhvit, kall som en marmorengel? Hjert:t vill ej, vägrar att tro på ögats Rysliga intyg! Ve mig, ve oss, sanningen måste fattas! All vår gråt ej mäktar att henne störa, Inga kyssar värma den lilla handen, Intet, ack mtet!