Aftonbladet – 24 maj 1865, sida 2

AS OO SS ASTA SNS MS SS Utvandringarne från Europa under ni.tonde århungradet. I. Hämmad genom de stora krigen i elotet af förra och början af detta arhundrade, kom utvandringen från Tyskland äteri gång nästan omedelbart efter den allmänna f: eden 1815. Dåliga spanmälsskördar åren 1816— 1818 föranledde en utvandring uuder de två sistnämnda åren, som uppgick ända till 30.000 menniskor, men sedermera, intill 1827, uivandrade blou 2 å 4000 personer ärligen. Efter denna tid har utvandringen a trgit helt andra proportioner: 1825—1829 var den ärliga medelsitffran 7.520, ökades sedan nlltj-mt, så att den efter de däliga skördarna 1846—1847 uppgick till öfver 90 000 under temärsperioden 1845—1849 och under de päföljunde fem åren ända till 156,000 (en-amt är 1854 utvandrade 252.000 personer). Bland orsakerna till den starka utvandringen framhållas: dätrga skördar, politiskt förtryck, (isynverhet reektionen i börsan af femtioialet), fruk:an för krig (Krimkriget), guldupptäckterna i Californ.en och Australsen, huder i lagstiftningen mot ingåen E tenskap och inskränkn ngar i för: eg rätten, till ytterlighet drifven jordstyckning (i Baden) eller jordens hopunde på nårra 1å händer med absolut förbud mot styckving under ett visst, ganska högt minimum (Bryern, Wärtemberg), odrägl:ga fendulförhällsoden (Micklenbu:g). der bland en landtbesolkving om 368,000 personer fionas blot 654 godsegare och 15,000 äritlige förpakiore, de sednare i en yuerst nedtryckt belägenhet, men deremot en orimligt stor mängd daglönare och tjenstefolk). den svära militärpligten och slutligen älven religiös ofördragsamhet. Hutvudströmmen af den tycka utvandringen gär till Förenta Staterna, dit inder aren 1240—160 ankommit ej mindre än 1,546.000 tyske emigranter. Nästetter Tyskland år bland kontinentens länder Schweiz det, som utsänder det rela tivt största avtalet emigranter. På tre år, 1551—1853, uivandrade 24.000 personer. Största delen går till Förenta Staterna, återstor en still Brasilien och Platastaterna samt, från franska Schweiz, ett mindre antal till Alperien. Brasilien utisögs en tid skola blifva hutvudmålet för den tyska utvandr ngen: men de olyckor, som drabbat ett par större kmig:antsållskaper, ha numera bragt detta lund i vaorykie bland Germaniens älventyrsoch vandringslystne söner. De romaniska folken bidraga i det hela obetydligt till den enropeiska utvandringen. Från 1820 till 1860 haiva från Frankrike till Förenta Staterna utvandrat blow: 208-000 personer. För öfrigt sakvas noggranna uppvilter om den frauska emigrationen, i hvilken fransmännen sjelfve j medräkova de 120 000 frauska koloaisterna i Algerien. Från Italien och Spanien hatva under samma yrio är till F:renia Staterna utvandrat pmkring 27,000. hvartill kommer en obe ydlig emigiation från båda lände-va till Alcerien och från Spavien till dess nuvaande och för detta kolonier. Emigratioen från Portugal, som med beklagande ommades i truntalet den 7 Januari 1857, synes ej heller huiva varit syunerligt str, men aumärkningsvärdt är, Ät största delen deraf komwer trån Miubo, den i alla afseenden bäst lotiade af rikets provinser, och väsentligen rekryteras bland de mera bemedlade klasserna, Mesta delen går till Brasilien: 25,000 under åren 1853—1855, men till Förenta Sraterna 1820 —1560 ej mer in 2600 personer. Frau Belyien— som bekant, det tätast hetolkade lund i vår verldsdel: med 8000 menniskor på qvadratmilen — torse unter detta århundrade hartva utvandrat 100-000. deraf 25 falla på årtiondet 1851—1860. De fyra ären 1846 —1847 föronleade även här ev sådan nöd, att hvarje femte person må ste understödjas af den offentliga fattiförsörjningen, och efier misslyckade koloni sationsförsök blefvo de alldetes: privata utvandringaföretagen också här det enda verande botemed:et. De belgiska utvandrarne så mest till Nordamerika, på sednare åren utven till Brasilien och Buenos Ayres. Utvandringen frän Holland har, utom i öfvervefolknming. halt sin grund i religiös partinda. Från 183. till 1557 ha något öfver 30 000 personer utvancrat, hvarat 23 till förenta Staterna och större delen af återoden till Hollands tordna kolonier vid Godawoppsudden och Natal samt fristaterna Transval och Orange i Sydafrika. . I utvandiingen 4rån: de skandinaviska länlerna tager Norge första rummet. Den törta porska emigration al större omfång (nä;ra hundra personer) egde rum for omring trettio är sedan och väckte då myc cn uppmärksamhet, men först från 1836 lir denna töreteelse permanent. Intill och ned 1842 vexlade utvandringen från 100 ull 00 personer om året, men steg 1843 ända il 1600. höll sig sedan mellan 1100 och 600 ull) år 1849, dö den höjde sg ull 000. Åren 1850—1854 utgjorde den äriga medelsiffran 4474, 1855 —1859 3172 och 860 —1864 4125. Vissa är öfverskjuter meklaffran högst betydligt: 1853 utvandrade 050, år 1857 ännu flere (6560) och 1861 teg utvandringen till 8850. Under hela perioden 1836—1864 ha från lorge utvandrat 73.355 persouer. Relativt fär den norska utvandringen blott tillbaka ör den från England, Irland och vissa tyka stater. Siörsta andelen i den norska migrationen ha Bratsbergs, Nordre Berevhuus, Kristiansanas och Buskeruds amter. Hl 1849 vick utvandringsströmmen mestaels tll Förenta Staterna, sedermera — synnerhet från 1854 — till Kanada, som mottagit 48.060 vorska emigrant r. medan lott 25.295 bosatt sig i Förenta