Aftonbladet – 22 maj 1865, sida 7

vergifva dem och befrakta nu istället europeiska fartyg af från 150 till 250 tons drägtighet. De kontinentala. fartygen hafva den fördelen framför engelska och amerikanska, att emedan de ej hafva så stoora utgifter för aflöning och föda till besättningarrne etc., kunna de betraktas billigare än dessa. IDenna handel föres nu till en stor del under IHamburgs, Bremens och preussiska flaggor. Huru lätt skulle det ej vara för våra små, snällsteglande skandinaviska fartyg att kunna täfla med dem! Som ofvan sagdt är, böra dessa fartyg vara i fullkomligt godt stånd och väl förstedda och utrustade i alla afseenden; ty kineserna hålla på denna omständighet ett särdeles vak:samt öga och de befrakta ej gerna något fartyg, der de ej kunna tå sin last fördelaktigt assurerad och på samma gång hafva förhoppning om snabba resor. Dessa fartyg böra ej draga för mycket vatten, så att de utan svår nghet kunna gå uppför floderna. De laster dessa fartyg mest taga äro, från de norra hamnarne ärter, bönor och andra grönsaker, frukter. korn, medicinalier, talg. hudar och tobak; från Hongkong och de södra hamnarne, reexporter, vestår ende mest af manukakturvaror samt ris, socker, t6, bomull, indigo, äfvensom från Singapoor; tropiska produkter från Malacca, Borneo och Java. En vidsträckt handel eger rum emellan Singapoor och de kinesiska hamnarne. Då Singapoor eger en koloni af emellan 70 och 80.000 kineser, hvilka förnämligast bidragit till att göra det till hvad det nu är i kommersielt hänseende, är det tydligt att största delen af dess handel med Kina ligger uti kinesiska köpmäns händer. Blott ännu för några år sedan använde dessa vid skeppning nästan uteslutande sina egna iunkar, men då dylika tiartyg endast kunde göra en resa fram och tillbaka pa året, nemligen ner till Singapoor med NO.-monsoonen och upp till Kina med SW.; finner man lätt hvarföre företräde blitvit gilvet åt de europeiska fartygen. FEttannat användningssätt för europeiska fartyg är transporten af Coolies, förnämligast från Swatow och Amoy till Singapoor och Batavia. Uti opii-transporten deremot kommer troligen sällan eller aldrig våra eller kontinentala nationers segeliaityg att användas. Opii-handeln ligger förnämligast uti händerna på två engelska och ett amerikanskt hus, ochdertill användas mest ångbätar från Calcutta till Hongkong och derifrån medelst de små kustångbåtarne till Kinas öfriga hamnar. Hvad exporten af silke beträffar, så är det nära på samma förhållande som med opium, med undantag för fartyg, som lasta direkte på Europa, men äfven då föredraga köpmännen att använda egna nationers fartyg. Dessutom sändes ganska mycket silke medelst postångbåtarne till Suez och derifrån vidare till, Europa Under förlidet är sändes till och med stora. qvantiteter bomull samma väg. ; Att här nämna med någon grad af säkerhet några fraktpriser vore alldeles omöjligt, enär Ce äro utsatta för ständiga fluktuationer, varierande från Kinas hamnar till London från 3 till 10 och på kusten från dollars 3 till dollars 10 pr ton, Vexclkursen ärockså särdeles obestämd; värdet på dollarn står vanligen högs början af Februaii, då det kinesiska nyåret wäfiar. Enär nemligen vid denna tid ålla skulder skola enligt kinesiska lagen liqvideras, gifver sig då ett större penningbehof tillkänna. Det är likväl att förmoda att det nya myntet i Hongkong, som nyligen etablerats, kommer att i någon mån jemna kursförhållandet. I Januari 1864 steg mexik:nska dollarns värde i Shanghai till 5 sh. 3 d. Hvad tullen beträffar, så skedde i fordna tider dermed stora missbruk, ehuru nu mycket förminskade, emedan utländningar på flera af de vigtigaste platserna åtagit sig tullens skötande; dock äro de icke ännu alldeles afskafiade. De kinesiska embetsmännen äro särdeles illa aflönta och följden deraf är oärlighet och en synnerlig benägenhet för mutor, hvarföre många af de curopeiska köpmännen med motvilja sågo vestmak:ernas inblandande uti Kinas töllaflärer. Men då detta demoraliserande system, om än lönände för värlige euröpeiske handlande; var i högsta grad skadligt för kinesiska regeringen äfvensom för alla rättrådiga europeer; så måste man glädja sig åt att en förändring egt rum. Kinesiska regeringen visar de stora materiella tördelar som den Tan draga af handeln och i följd deraf kommer dess obenägenhet för densammas vidare utveckling säkerligen alltmer och mer att törsvinna. i Det finnes ännu ett annat missbruk som har ett ganska skadligt inflytande på handeln, nemligen en gammal praxis att pålägga taxor på den infödde köpmannen. Dessa taxor gå under namnet Squeeze. I somliga hanmmar skall den kinesiska handlanden, så snart han köpt af eller sålt till europer någon vara, derföre betala en viss lokalskatt, i allmänhet godtycklig och ofta särdeles hög. Det är allt skäl att förmoda det regeringen ej har någon fördel af denna lokala inkomst och att den till en stor del stannär i mandarinernas fickor. Emellertid hafva kineserna en sådan fruktan för dessa embetsmän, att de ej väga göra någon anmärkning och säljan meddela den åt europeer; men sedan landet erhållit mera lugn, är det att hoppas att dylika ordningar så småningom, förmedelst de utländska ministrarnes och konsulernas tillhjelp, komma att förhindras. NIT Bland hinder för handelns utveckling må slätigen nämnas siöröfveriet som, ehuruväl betydigen förminskadt, tack vare engelska flottans energiska mått och steg, likväl ännu visar spår it sin tillvaro. j 2. Japan, . Detta land, kommer troligen att inom en ej ärdeles långt aflägsen framtid i kommersielt och ndustrielt hänseende intaga i Asien den plats som Stor--Britannien eger i Europa. Rikt på netaller occh Kol, särdeles väl uppodladt och på nånga ställen ytterst fruktbart, framalstrar det le mest ormvexlånde produkter: En gifmild föryn har föörsett det med ypperliga hamnar, hvart äfven (de nordligaste alltid äro öppna, samt lutligen med en befolkning, som utmärker för inttelligens och arbetsamhet. Med sådana fstängerr skola säkerligen inom få årtionlen Japams handel och mdustri svinga sig upp ill en punkt, dit någon annan orientalisk naion kanskke förut aldrig hunnit. Att omnämna de olika handelstraktater, som inderteck:nats under 16:de århundradet melan Japam och åtskilliga europeiska länder samt le orsaken som afbröto dessa tördtags fortfarande illämpnimg och hurt japaneserne under 200 år ållit sitt land alldeles stängdt för alla nationer, ned undantag afl-de få holländare, som under et de ledlo allehanda slags förödmjukelser tilläos att piå gunst och nåd få bosätta sig på den illa ön Diesima. vore att upprepa historiska fakta, om ega flöga sammanhang med detta lands nuaranda ftillaotåmnmd fa man am allavntid mm dact