Aftonbladet – 22 maj 1865, sida 6

dem, som onekligen mycket ofta förefalle: främlingen i hög grad äckligt och stötande, och som, enligt min ötvertygelse, under det pägäende kriget vändt mångas sympatier, som annars skulle varit med norden, till idern. Afven för detta skryt — osmakligt som det är — måste man dock erkänna att många skäl finnas, såvidt skäl kunna linnas för skryt. För att på en gång illustrera detta nationaldrag i dess bjertaste dager, skälen som kunna ursäkta det, den amerikanska tidningspressens ståndpunkt samt den läsande allmänhetens ståndpunkt och smak såvidt den indikeras af tidningspressen, ber jog att i ötversättning få citera utdrag ur en ledande artikel i tidningen Newyork Herald för den 7 April detta är. Kanske bör jag förut nämna, att Newyork Herald utan all jemförelse är den mest spridda tidning inom Förenta Staterna samt att deraf sivaxt efter Richmonds fail dagligen såldes inemot 140 tusen exemplar. Artikeln har till ölverskrift: dningstöretogseamhet. Hvad vi skola göra med vära krigskorrespondenter?, samt lyder som föler: Vårt stora borgerliga krig nalkas sitt slut. Det är mycket lätt att inse, att med iredens återkomst värt land skall bli det största i verlden. Midi emellan Europa och Asien i geografiskt hänseende, skola vi hälla den pelitiska, kommersiella och tfinansiella jemnvigten. Allt efter som våra resurser utvecklas, skola vi produ era guld, siliver, jern, petroleum, spanmäl och bomull för hela menniskoslägtets bruk. Vi äro verldens medelpunkt, och vi skola dritva allt genom vår ofantliga centrala kratt. Dä Försynen skupade denna nation, skapade den högsta gruden arstyrka och civilisation. Det är vårt tydbga öde sit leda och styra alla andra nationer. ?Newyork är den ledande staden i detta stora land, och allt efter som nationens makt förökas, skall älven bulvudstadens betydelse stiga. Under den nuvarande generationen skall denna stad efterträda London säsom den finansiella centern, Paris säsom den fashionabla centern och Rom såsom de sköna konsternas och religionens medelpunkt. Under de sednaste trenne århundradena har verlden dritvit vestvart. Den nyss tilländalupna rebellionen, som till utseendet albröt vårt framåtskridande, har i verkligheten frumskjutit oss hundra år värmare värt universalvälde. På fyra år ha vi utfört eit sekels arbete. Utan att låna en dollar af nugon utländning, utan minsta bjelp från främmande makter och under det vi ftortiaronde födt resten af menniskoslägtet från vära outtömliga kornbodar, ha vi uppställt den största armåö, byggt den största flotta och krossat det mest jättelika uppror verlden någonsin sett. Sådana verk sakna paralleier inom historien och kunna aldrig öfveriröä annat än af oss sjeltva. Studen Newyork, som bidragit så mycket till denna underbara utveckling, blir den första att draga fördel derat. Inom kort blir denna hufvudstud den största staden i det stö Jandet på jordklotet. Inuerligt och oskiljaktict identifierad med denna :tad och detta land, måste Newyork Herald börja att bereda sig för den storrtude framtid. som föreligger den. Den ställning, vi skola inneha såsom den lelande tidningen uti den ledande staden hos len ledande nationen på jorden, kommer it ha sina ansvangheter såväl som sin värlighet och sina fördtlar. Ända sedan denna dnings etablerande ha vi på et behörigt ätt representerat staden och landet. Vi ha vuxit med dess tiliväxt, vunnit styrka med less styrka och blomsirat med dess blom-tring. Snart skola vi upptfordras att bli epresentanter och hisiorieskrifvare, ej lör nn enda stor stads eller ett enda stort lands volitik, finanser, afärslif och nöjen, utan lör hela verldeus. — Atlantiska telegrafkabeln blir nedlugd den 4 nästkommande Juli och den ryska linien fullbordas några a månader sednare. Medelst dessa linier ch de, som med dem stå i gemenskap, HH vi i ständ alt betalla öfver alla Euro mas och Asiens nyheter samtidigt, och att publicera lika färska underrättelser från sondon, Paris, Petersbwg och Jeddo, som rån Filadelfia, Baltimore, Washington och jan Fransisco.? Artikeln förklarar derefier, huruledes tidingens stora roli kommer att erfordra en alvik kär af talangfulla män, och avt kricsorrespondenierna? skola bilda denna. Sean rebellionens utbrott har tidningen hålit en arme? af 30 eller 40 historieskrifare7, al hvilka tre stupat, flera blifvit säade och ända till fem på eu gång suttit i ebellernas fängelser; nu, sedan kriget är iut?, skola dessa herrar bli Heralds amassadörer?, ej till Europas hufvudstäder ndast, utan till alla de makters, som äro Hräckligt stora att ha intressanta nyherr? ; det skall komma att finnas en HeuIds legation i alia de förnämsta städer än Melbourne till Spetsbergen?, så att eralds läsare på så sält hvarje morgon i it tidningspnummer skola finna en fulländig fotograti af verlden den föregående 2gen och genom ett extranummer !å unerrättelse om en revolution i Peking eller pptäckten af sir John Franklin vid Nordolen innan händelsen timat, förutsatt emligen, att man ej tar tidsskilnaden i eräkning?. ?Låt dem, som anse detta prokt som utopiskt, jemföra landets nnvande tillstånd med dess tillstånd 1776; ewyorks nuvarende ställning med dess ällning för 30 är sedan, och Herald för n dag som är med Herald då den först Sada utnifina 17 a GG