Aftonbladet – 19 maj 1865, sida 3

rande allmanneten lika val OMM UED pietee der allmänheten söker frisk luft och motion, tillhör Stockholms stad, eller någon allmän inrättning. Vi påminna oss förhållandet med Carl XIII:s kärr för ett par år tillbaka. då fråga väcktes om att planera, drainera och med buskoch blomstergrupper plantera detsamma. Hrr 50 äldste afslogo detta, emedan staden ej var egare till marken, utan att fästa sig dervid att staden har alldeles samma nyita af platsen, som om den vore egare dertill. Platsen fortfar derföre att vara kärr höst och vår samt efter hvarje regnskur, och att dessemellan vara sandöken. För att vsa det Nybroviken numera omöjligen kan hällas sund, anför en affyllningsprojektets förläktare att viken har ett blott obetydligt vattendjup, hvilket efter första planen skulle ge om muddring ökas till 12 fot; och då till fast botten är ett djup af 20 till 70 fot, så återstår ett mellanrum mellan vattnet och fasta bottnen af ända till 50 fot och derutöfver, som år uppfy dt af de vämjeligaste orenligheter, hopade under århundraden, och hvilka aldrig skola upphöra att i dagen uppsända sina förpestande ångor, så länge vattnet är öppet.? Nu torde med skäl få frågas: huradant blifver förhållandet om fyllnadsämnen, vi antaga rena och oklanderliga såsom sten och grus, uttömmas i detta 50 fot djupa lager af ?den vämjeligaste orenlighet?. Naturligtvis måste den gyttja, som undantränges af fyllnadsämnena, söka sig plats någon annorstädes. Börjas nu fyllnadsarbetet från Berzelii park, så måste denna vämjeliga orenlighew? pressas utåt och säledes allmer uppfylla Ladugårdslandsviken, hvilken sedermera, några år härefter, efter behag, antingen kan uppmuddras med en troligtvis ofantlig kostnad, eller ock äfven i sin ordning fyllas, emedan den då innehåller den ?vämjeligaste orenlighet?,. förmodligen till ändå större djup än nu Nybroviken, samt genom Ladugärdslandsvikens igenfyllning en ändå kortare väg, än den nu föreslagna, kan vinnas till Djurgården, dit det synes vara, fyllningsifrarnes afsigt att flytta: hela hufvudstaden. Börjas åter fyllningsarbetet ute i sjön, och den ?vämjeliga orenligheten? således stänges inne i Nybroviken, samt derefter betickes med jord och andra fyllvadsämmnen, så är det ej heller svårt att förutse resultatet deraf. Man behöfver dervid blott hafva någon gång passerat öfver Berzelii park, då derstädes förehafts någon cräfning 2 å 3 alvar djup. Man har då sett hurusom, efter det den första jordskor pan af en eller två alnar blifvit genom: trängd, gropen fylles. icke med vatten, så som i mänga andra lågländta delar af staden, utan just med en tjock flytande gyttja, hvars utseende och lukt tillkännagifver att! den är sammansatt a: den ?vämjeligaste orenlighet.? Också hafva gamla Ladugärdsbor redan länge iakttagit att de osunda dimmor och den vämjeliga stank, som, synverligast under den seduare delen af som: maren, ofta om nätterna hvila öfver Berzelii park och dess omgifning, icke uppstiga utur sjelfva Nybroviken och dess öppna vatten, utan just ur den igenfyllda delen deraf samt Berzelii park. D nu Berzelii park, som är anlagd på den innersta och grundaste delen at Nybroviken ej på 20 å 30 ärs tid kunnat uttorkas och bilda helsosam mark, huru är det då tänkbart att de ytte delarne af viken, med dess otantliga djup af först 20 fot vatten och derunder 50 fot ?den vämjeligaste orenlighet?, någonsin, vare sig i vära eller våra barns tid, skall kuuna uttorka och blifva helsosam? — Fastmer synes anledning vara för hand att befara, det härigenom tillskapas ett kärr. hvitket skall öra hela den omgifvande delen af Ladugårdslandet och Blasieholmen obeboelig. Till fyllnadsförslaget hör vidare att den rännil, som nu utfaller i Nybroviken, skall i stället, genom Carl XII:s kärr, ledas till Norr ström. Det är temligen bekant, och en hvar kan, genom ett besök inne ä byggmästar Alms tomti hörnet af Jakobs Bergsoch Norrmalmsgatorna, förvissa sig, att rännilen redan derstädes nästan helt och hållet förlorat sitt fall och att, när snösmältning eller nederbörd ej nyligen förutgått och föranledt nägon tilltälligtvis star kare påträngande vattenmassa, rännilen blott innehåller den Svämjeligaste orenlighet? i nästan stillastående skick. Huruvida någon större rörlighet bland denna ohyggliga dy skall kunna åstadkommas derigenom att rännilen, på sätt nu är föreslaget, förlän-ges med nägra hundrade alnar genom att ledas ut i Norrström, må en hvar besinna; men hvad som synes temligen obestridligt är att Carl XUI:s kärr skall, genom rännilens förflyttande dit, blifva alldeles odugligt till promenedplats, synnerligen den varma delen af året. Vidare har blifvit åberopadt att ingeniörer, hvilkas komp:tens att cöma härutinnan ei lärer kunna jäfvas?, skola hafva upplyst .i. berörde vattenafledning borde ske till det rinnande vattnet i Norrström, men icke till Ladugårdslandsviken; att äfven med antagande att vattnet borde ledas åt sistnämnde håll och att Nybroviken bi behölls, det då borde utföras genom aflopp förbi Nybroviken ut i den öppna Ladugårdslandsviken. Härtill torde med skäl kunna erinras att många kompetente personer finnas bland dem som hafva en motsatt åsigt; att en i öfrigt kompetent person kan vara af e vis: het, af kärlek till egna förslag m. m. förhindrad att se felen i sitt eget och förtjensterna i motpartens förslag; att förut 1 en annan, mycket större och vigtigare bygg nadsfråga, rörande jemväl Stockholms stad, den at dessa ingeniörer, som troligen förmenas vara den kompetentaste, måst se sitt förslag falla för en obestridligen ändå kompetentares; samt slutligen att förslag varit väckt att genom en underjordisk kanal från Mälaren försätta Nybrovikens vitten i den rörelse, att viken hindrades från att uppgrundas, men att detta förslag måst falla, då det radikalare förslaget om hela vikens igenfyllande framkom. Äfven om vattendjupet i Nybroviken vore mycket lägre än hvad fallet nu är, vore förlneten af berörde hamn högst kännbar. muten vå Stockholm bedrifves ej blott i