Aftonbladet – 18 maj 1865, sida 3

bestridas, att vår stindsförfattning är orim lig, att ä:ven en femdubbel orimlighet icke skuile bota den fyrdubbla — ja, alven om man, såsom mången, vore böjd att instäm ma 1 Thorilds yrkande, att rikets fyra sine gjort rikets obesiänd; så finnes döck änn bland dessa så långt huune, som tro och yrka att en representation kan och bör grun: das på klasser. Ehburu besynnerligt, är likväl onekligt, att bland ani ängarne af klassvalsprincipen finnes mängen ej blott bederlig och human, utan äfven upplyst man; men nog företaller det eljest som skulle ganska många af dem, som omfaita denna princip, göra detta endast i alsigt att motverka all genomgripande förbättring i Sverges statsskick. Ty i sjeliva verket är en representation, grundad på klasser, ej blott orimlig — i deita afseende gäller aerom hvad förut om ständen biilvit saydt — utan den är hardt nära omöjlig. Det förtäljes att en af Sverges mest frumståerde, ärligt konservative män — vi tillägga gerna, en, oaktadt eina medeltidssympauer, at landets mest aktnipgsvärda män — i någon herättelse till den för några är tfillbska nedeaua finanskomitn utlätit sig com nägra framstälda uppgilter, att dessa näppeligen skulle kunna 103 förr än Sverge blir nog lyckligt att ull landshöfdingar erhålla idel lsudiumätare och till statsråd idel raknemästare.? Men en sådan gyllne ålder skulle otvifvelaktigt framhullas af en klassvalstörfattning. Det tinnes ingenting mera rörligt, mera, så att säga, flytunde, vexlande, vecklande, än klasser: hlusser, som ävuu för några få ir tillbaka voro rike, mäktiga, betydelseulla, hatva dels rentat ujphört alt vara ill, dels förlorat det mesia ut sin betydenhet; och andra klasser, änn för kort id allsicke funnos till om cj tillälfventyrs i någon vetenskapsmuns, nöson uppfivnares, någon fantasts? eller idcologs? ijerna, hafva i våra dagar uppstått tll makt och vetydenhet. En ny uppfinning, sådan kom . Xx. ängkrafiens användande, skulle ju helt och hället vända upp och ned på kluser och stav! Och på en få ande, lös grund skulle r erldeligt beständande! 5 gen, lika rna kan man då bygga i lntten; och en ivhängare ar klossvalstorsleg hur förverkat HH rätt ett beskylla andia för byggande af ufislott. De under en aylik representation erkligt allena styrande skulle då blitva de landiuniätare? (fordom refvekarlar? beämnda) och räknemästare?, hvilka skulle i förtroendeuppdrsget utt år från år, vecka rån vecka, dug från dög utstaka de rämär. en och utrökna de bråkdelar, som hvarje lass egde ett representera. Klassisk kunde n dylik represeutation i viss mening måända blilva, itel den ej blefve revt af aberitisk; men folklig eller folklik — omöjot!