Episod ur presidenten Lincolns lefnad Medan Lincoln såsom ung man ännu stu derade grammatik och !agfarenhet, fann har ett hem hos en gästfri landtbrukare vid namr Armstrong, som bodde i ett blockhus om kiing 8 mil från Petersburg i Illinois. Hä brukade den unge Lincoln, iklädd en hem väfd drägt, med söndriga armbå ar och lap pade knän, vid kaminelden läsa öfver sint lexor, som han sedan uppläste i byskolan. Armstrong var sjelf en fattig man, mer han upptäckte de talanger, som sökte ar beta sig fram hos den unge mannen, oct delade sina enkla måltider med honom. ren förgingo, Lincoln steg uppför det eno trappsteget efter det andra, ifrån statens lag. stiftande församling till kongressen och vann ett stort rykte såsom advokat. Då hände sig att hans gamle vän Armstrongs son, som efter fadrens död utgjorde sin moders enda stöd, blef häktad och anklagad för mord. En person hade vid ett meeting blifvit dödligt sårad i ett slagsmål, och en af hans kamrater vittnade att den unge Armstrong utdelat dråpslaget. Vittnesmålet var så bestämdtatt utsigterna voro mycket dåliga för Armstrong, helst allmänna opinionen var mycket upphetsad och riktad emot honom. Alla tilltäl. len i den anklagades lefnad uppletades ifrigt, af hvilka man kunde sluta till en bratal karakter, och blott fängelsedörrens riglar skyddade honom mot folkets raseri. Tidningarne togo häftigt parti emot honom och fröjd?de sig redan på förhand åt mördarens förväntade rättvisa bestraffning. Under intrycket af dessa ogynnsamma omständigheter försjönk fången i en sinnesstämning, som gränsade till förtviflan, och hans olyckliga moder såg ingen utväg till räddning. Då erhöll hon ett bref från Lincoln, som erbjöd den arma qvinnan sin tjenst till försvar för bennes son. Med outsäglig tacksamhet emottog den öfvergifna enkan hans godhet, ehuru icke ens hans skarpsinnighet tycktes kunna uträtta något i detta förtviflade fall. Men den ifrige advokaten tvekade icke, hans hjerta deltog i arbetet och hans vilja kände icke till något misslyckande. Först och främst utverkade han rättegångens förläggande till ett annat distrikt, som var mindre appretadt emot den anklagade. Derefter nderkastade han frågan om en noggrann Föfning och öfvertygade sig att hans klient vi ett offer för elaxhet samt att angifvares utsago var en väfnad af lögner. lättegången begynte. Fången infördes blek och afmagrad, med hopplösheten målad i hvate anletsdrag, åtföljd af sin olyckliga moder, hvars hjerta syntes färdigt att brista, Yh upprörd både af bopp och förtviflan. Sincoln satt lugn under anklagelseaktens Wpläsning, och på honom riktades mängdes blickar, undrande och väntande att få bira hvad han i ettsådant fall skulle kunna sea till sin klients förmån. Allmänna å-lagaren framförde sina vittnen och uppförde Vä grund af deras utsago en bevisnings wyggnad, som tycktes till alla delar orubbli. Lincoln stälide blott några frågor till ittnena, för att få de möjligast noggranna pgifter angående tid och rum, då mordet Wfvit begånget. Slutligen framförde han nigra vittnen för att utplåna det oriktiga intryget att den unge Armstrong redan förut skvlle varit en dålig samhällsmedlem, samtfyr att bevisa det en större ovilja rådde enllan anklagarens och den