Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 2

Lincolns Iefnad. Abraham Lincoln var född den 12 Febr. 1809 i torftiga omständigheter. Hans föräldrar voro hederliga qväkare, som bodde efter hvartannat i New-Jersey, Pennsylvanien och Virginien. Hans farfar, en af de första som bröto bygd i Kentucky, öfverrumplades och dödades af indianerna under det han var stadd på jagt, och hans fader dog tidigt, 1819, i Indiana, dit han utvandrat tre år förut. Faderlös och utan tillgångar, men utrustad med en kraft och vilja långt öfver sina är, blef Abraham Lincoln det enda stödet för sin sjuka moder, en bror samt en yngre syster. Under inflytelse af den instinktartade makt som ännu i dag drifver amerikanarne att framflytta civilisationens gränser mot vestern, utflyttade han 1830 till Illinois, och förde under två år hvad man krllar ?det hårda gränslifvet?. Han körde en tid bortåt plogen vid en farm, blef handtlangare vid ett sågverk, lärling hos en timmerman, roddare på Ohio och Walash, bodbetjent i en kryddkramhandel, kapten för ett kompani frivilliga i general Gaines brigad, som fått i uppdrag att drifva tillbaka den ryktbara indianhöfdingen Blach Hawck öfver Missisippi. Under hela fälttåget utvecklade Lincoln stor verksamhet och visade prof på en ovanlig själsnärvaro och kallblodighet. Militärlifvet hade emellertid föga behag för honom; och han har aldrig sedermera gripit till vapen. Midt under dessa mödosamma pröfningsår, var hans själ dock icke overksam. Hvarje timma, som han ej var upptagen af sitt arbete, egnade han åt studier, åt betraktelser öfver lagarne, politiken och landets styrelse. Omkring år 1833 bosatte han sig i grefskapet Sagamon (Illinois), och utöfvade der intill 1834 med framgång landtmäteriyrket. Den finansiella kris, som vid denna tid ut bröt, beröfvade egendomarne nästan hela deras värde, och tvingade honom att sälja till och med sina instrumenter. Men han hade redan hunnit förvärfva sig ett godt kunskapsförråd, stort anseende för rättskaffenshet, ett tillgängligt sätt att vara, och hans medborgare anförtrodde honom under sex år uppdraget att vara deras representant i statens lagstiftande församling. Sina lediga stunder använde han nu att studera lagfarenhet med samma outtröttliga ifver som han använde på allt hvad han företog sig, och inom kort blef han den utmärktaste advokaten vid domstolen i Springfield. Lincoln tillhörde då för tiden whigpartiet. Vald till ledamot af den trettonde kongressen, intog han för första gången plats i representantkammaren uti Washington första måndagen i December månad 1847. Kriget mellan Mexiko och Förenta Staterna hade nyss utbrutit, och trots de ofantliga fördelar man hoppades draga deraf, ådagalade han med stor energi dess inkonstitutionella och orättvisa karakter. Han fann ofta tillfälle att uttala sig emot slafveriet, och då han 1846 blef en af det republikanska partiets verksammaste medlemmar, behöfde han ej förneka någon enda handling under hela sin politiska bana, Två år sednare, år 1818, kämpade han en minnesvärd talarestrid med senutorn Stephen Douglas, som understödde slafveriet. Han följde efter honom från stad till stad, tog ordet efter honom inför samma publik, afhandlade slaffrågan på det allra grundligaste och vederlade alla argumenter med så stor kraft och så hänförande vältalighet, att han fängslade allas uppmärksamhet och intog en plats i främsta ledet af sitt lands po5 Ber, AT rt NANA