Aftonbladet – 27 april 1865, sida 3

i bayen förr än fram på eftermiddagen. V funno der endast en örlogsman, nemliger den lilla engelska skrufkorvetten Cygnet kommenderad af en kapten W. de Kantzow. son till Sverges och Norges f. d. charge daffaires i Portugal. Af de förenade rike. nas handelsflottor fanns här endast ett norskt barkskepp. Vår vistelse i Matanzas blef mycket kort tillföljd deraf att fregattens uppbördsläkare insjuknat uti lindrig gul feber. Under sädana omständigheter var det ej rådligt att längre än nödvändigt var stanna i det heta klimatet, der den fruktansvärda sjukdomen möjligen kunde ha fått ytterligare näring. Fregatten gick derföre redan den 9 tidigt på morgonen åter till sjös, hvarefter patienten småningom tillfrisknade, och sjuk domsfröet — om sådant fanns — qväfdes af den, allt som vi kommo längre nordvardt, mera och vera svalnande temperaturen. Då vårt uppehåll i Matanzas var så kort och jag der endast var i land en timme, kan du ej vänta af mig någon beskrifning på staden, och jag går derföre i tysthet förbi den, hänvisande dig till något geografiskt verk om du önskar upplysningar derom, Ett särdeles intressant ställe hann jag dock att få se, nemligen de på östra sidan om bayen belägna stalakitgrottörna, eller s. k. Cuevas de Bellamar?. Ingen hade någon aning om deras tillvaro förr än 1 April 1861, då en neger, som var sysselsatt med att bryta kalksten, tappade spettet uti ett hål, hvari det försvann. Man gjorde då undersökningar, som ledde till upptäckandet af vidsträckta underjordiska grottor och gångar med de vackraste stalakiter och stalagmiter. Egaren till stället, en företagsam man, som var förtjent af sin lycka. har med ens funnit en outtömlig rikedoms källa, ty sedan han låtit bygga nedgång till samt vägar och broar i grottorna, tar han ou af hvarje besökande en inträdesafgift at en silfverdollar, i hvilket pris äfven inbegripes vägvisare och facklor. Hvad man får se under jorden är emellertid väl värdt denna afgift. Man tycker sig med ens försatt i ett kolossalt underjordiskt feslott å la Tusen och en natt. Stalagmiter och stalakiter af alla skiftningar och former, från pelare af sextio fots höjd till det finaste filigramsarbete glittra öfver ens hufvud och på alla sidor. Den första grottan — det 8. k. ?Götiska templet? — är 900 fot lång och 60 fot bred. Derefter kommer källgalleriet?, 2400 fot längt, och så grotta efter grotta och galleri efter galleri. Dessa underjordiska tomrums största djup är 360 fot, och kan du af dessa siffror sluta till deras kolossala dimensioner. Om något skäl funnits för Vanadis att öra resan till Newyork på kort tid, så hade detta säkert nu gått för sig; ty utom at golfströmmen, i hvilken vi naturligtvis större delen af vägen seglade, och som synnerligen genom Floridapasset satte med stark fart, gynnades vi äfven af vind och väder, sä att fregatten, oaktadt flitig segelexercis m. m., redan den 15 hunnit förbi det stormiga Cap Hatteras, der så mången sjöman funnit sin graf. Temperaturen hade naturligtvis småningom svalnat; men ännu var det varmt nog för hvita underkläder. Först den 18 Mars, eller samma dag vi vid middagstiden ankrade under Staten Island, påmindes vi att vintern i denna del af verlden ännu ej spelat ut sin roll. Den 19 tidigt på morgonen låg fregatten åter förtöjd vid Newyork i närheten af sin fordna ankarplats. Om vår vistelse här hinner jag ej nu att tala, utan nöjer mig med att nämna, att Eriessons i dubbelt hänseende värderika present, de båda jättekanonerna, nu är ombord, samt att Vanadis sannolikt omkring den 8 dennes åter vänder stälven mot hemmet, sedan vi emellertid fått vara vittnen till all den entusiasm, som underrättelserna om Richmonds intagande och Lees reträtt här förorsakat.