Aftonbladet – 27 april 1865, sida 3

UTRIKES TYSKLAND. Den 19 dennes hölls i Berlin en ministerkonferens, som uteslutande vände sig omkring slesvig-holsteinska frågan. Det heter derom i Köln. Zeit.: ?Man har ännu icke erfarit något om innehållet af de fattade besluten; men man tar dock knappast miste, om man antar att regeringen helt enkelt fasthåller grunddragen i sitt hittillsvarande program, som går ut på att betrygga de tyska och preussiska intressena, hvilka på det närmaste äro förbundna med hvarandra utan att Österrikes medbesittningsrätt antastas.? Det anses afgjordt, att preussiska representantkammaren skall förkasta marinförslaget och vägra sitt samtycke till det begärda lånet på 10 millioner thaler. Flera tidningar antyda att Bismarck endast väntar på detta votum för att göra en statskupp, som sannolikt kommer att verkställas på det sätt, att konung Wilhelm vädjar till folket, hvilket genom allmän omröstnivg skall döma mellan honom och kammaren. Derförinnan skall regeringen sörja för att oppositionsbladen dömas till tystnad, och Bismarck hoppas då kunna bearbeta allmänna opinionen genom de organer, som understödja regeringen. Från Österrike heter det, att förhandenvarande förhållanden icke tillåta genomförandet af reduktionen utaf italienska armåns infanteristyrka i så stor skala, som ämnadt varit. Men på det likväl de uppgjorda besparingskalkylerna skola gå ihop, lärer öfningslägret vid Bruck komma att inställas. Den 5 dennes afgick sista återstoden af internerade polackar från Königgrätz till Olmitz. Interneringen har räckt från den 1 Dec. 1863 till förstnämnde dag, och de internerades antal utgör inalles 930, hvaribland äfven befann sig en qvinna med tre barn, fem österrikare, tre preussare och två fransmän. AMERIKA. Från Newyork meddelas den 8 dennes följande redogörelse för krigstilldragelserna under Grants operationer mot Lees retirerande här: Unionsgeneralen Grant har ankommit till Farmville och telegraferar i dag från denna två svenska mil vester om Burkesville belägna station, att fienden blifvit trängd från Danvillevägen, hvilken han ville taga till återtågslinie, åt sidan i. riktning mot Lynchburg. Grant litar med stor tillförsigt på att Lee skall nödgas gifva sig med återstoden af sin armå. Richmond Whig, som nu redigeras i unionsvänlig anda, under ledning af en af sina egare, som alltid ogillat sydstaternas afsöndring, berättar att hufvudstadens utrymnande varit i verket redan för en månad sedan, men större delen af befolkningen, som blott trodde att regeringens säte skulle flyttas, men ej förmodade att staden skulle utrymmas, hade ej vidtagit några törsigtighetsmått för en dylik händelse. Att den slagna här, på hvars storverk ännu för några dagar sedan konfederationens hela bopp hvilade, nödgats ställa sitt återtåg till Danville och dermed blifvit afskuren från möjligheten att kunna förena sig med Johnstone i Norra Carolina, synes i främsta rummet vara den djerfve och snillrike Sheridans förtjenst. Då han genom den lysande bataljen vid Five Forks tillvägabragte en vändpunkt i fälttåget genom att slå Lees högra flygel och tillfängataga en stor del af densamma (6000 man), såg sig den venstra flygeln af Lees här afsku