Aftonbladet – 20 april 1865, sida 3

klädsel bestod af en röd soldatrock, löst kastad öfver ena axeln, hvars ärmar, försedda med galoner, till utseendet nästan äldre än egaren, hängde, den ena utåt ryggen och den andra ned på bröstet. Ett mörkrödt sidenskärp, slitet och urblekt som rocken, uppbar en huggvärja, som tycktes vara ett erf efter någon af Columbi följeslagare. Ett par byxor af obestämd färg och stöflor af dito fulländade hans drägt. Det enda tecken till lif han gaf, var då han stundom nickade med hufvudet, öfverväldigad af sömnen, med hvilken han tappert stridde. I motsatta hörnet af rummet låg en annan person på golfvet, hoprullad som en boasorm. Det var en smutsig och eländig mulatt, iklädd en presterlig drägt, som sof de rättfärdigas sömn, der han låg på golfvet med knäna uppdragna ända under haan. En dödstystnad herrskade i rummiet, endast afbruten af pennornas raspanide mot pepperet. En af de unga männen lade slutligen bort pennan och såg upp på mannen i halmhatten. Rosas, ty det var han, märkte detta genast och frågade: Har ni slutat?? Ja, ers nåd.? ?Läs upp hvad ni skrifvit.? 71 provinsen Tucuman: Marco de Avellaneda, Torribio del Corro, Piedra buena, ITos Colombres. I provinsen Salta: Torribio Tellin, Juan Fransisco Valdez, Bernabå Lopez, Sola. . Icke flera ?? Nej, ers nåd. Dessa äro namnen på de vilda unitarierna som i Tucuman undlertecknade dokumentet af den 7 och 10) April och i Salta af den 13 i samma måmad.?