Aftonbladet – 18 april 1865, sida 3

nes beteende mot deras grannar är ej det råa väldet, den eckonvlösa användningen al styrkans rätt, der annan rätt ej tanns, af dec retflade artilleriets och täindnälgevärens argumenier, då skäl och billighet tröto. Längt mera afskyvärdt är det sällspordt tulländade hyckleri, som utmärker hela den tyska agitationen och framfarten — så regeringarnes som folkens — mot den lilla nabostaten; — detta hyckleri, som svär mened med salvelseiu!lt åberopande af himmeleus makter, som mördar i Guds faders nam , och nödgar sina offer att i kyrkorua nedbedja Herrens välsignelse öfver imbrottstjutvarue, som härjat deras land. I hela sim vederstyggliga nakenhet träder detta hyckleri här i dagen i och genom den lugna och opartiska framställningen af veterliga fakta. Utan att vilja gå läsaren i förväg, kunna vi dock ej underlåta att anföra eu och annat exempel på detta hyckleri och på den germamska skenhelighet och på det herrliga tillständet i den danska provins, som Preussens glorrika vapen räddat undan ?die dänieche Missregierung?. Under den 8 Febr. förlidet år utfärdade preussiske civilkommissarien v. Zedlitz en kungörelse, hvari bland annat utlofvades, att alla embetsmän i Slesvig, som förklarade sig villiga att åtlyda de allierade armeernas öfverhetälhafvare och civilkommissarierna, skuile fortfarande innehafva sina poster och njuta vederbörandes understöd i embetsutöfningen saiwt skydd mot de pöbelexce-ser, som dittills egt rum. De-na säväl som öfriga bestämmelser i v. Zedlitz kungörelse hade naturligtvis till -yfte att inför utlandet rädda skenet af en human krigsförelse, hvars ändamäl ej var eröfring, utan blott att tillsvidare taga den ockuperade provinsen 7i pant?, Men lö tet till embetsmännen hölls lika litet, som det stränga förbudet upprätthölls mot alla slags politiska demonstrationer, hvilka efier den 8 Febr. fivgo ostördt ega rum, så snart de blott gingo i danskfiendtlig riktning. De embeismän, som af tysk pöbel med våld I afskedades af v. Zedlitz, emedan I ligt öfvergitvit sin post. Amtsförvaltaren Bälow i Broager lät man först fängsla och boriföra, ?säsom mis tänkt för spioneri?, och afsatte honom derpå, emedan ?han var borta från sitt embete?. En annan amtsförvaltare afsattes, derlöre att hans skrifvare glömt att utstryka ordet kunglig på en enda bland den massa af tryckta skattsediar, som utgå med amtskontorets underskritt. Eu stämpelpappersförvaltare atskedades för ?kassubrist?, vaktadt han bevisade att han dagen före ockupationen till ministerens genera!decisor aflemnat det ?bristande? beloppet. Svckenpresten Mule i Fjolde, som i 12 ärl hvarannan sövdag predikat på tyska, skulle törst afskedus såsom mindre kuumig i uämndu språk, men då en sådan grund var nägot betänklig, motiverades suspeusionen dermed, att M. talade tyska med dansk accent och var dansk född. Eu skollärare afskedudes för politisehe Umtriebe?, emedan hun under Fredrik VII:s tid författat och med sina skolbarn afsjungit en säng till konungen; två andra skollärare drabbades af samma öde, derför att de voro födda i södra delen at Flensborgs amt och ?således? ej kunde tyska; åter en annan i nejden at Tönder tick sitt afsked på grund af den falska an klagelsen, att han på Christian 1X:s födelsedag gifvit barnen skollof. Vid tiden för fredstraktatens alslutande voro på detia sätt omkring 800 embetsoch tjenstemän alsatta. Med afseende på tvenne hufvudpunkter i det klagoskri, hvarmed Tysklands lögnaktiga press under ett tiotal af år fyllt utlandets öron, nemligen utt den officiella språkordningen i Slesvig varit orättvis mot den sysktalande betolkningen och att embeten och tjenster i Sydslesvig företrädesvis lemnats ät personer från konungariket, innehäller föreliggande skritt anmärkningsvärda upplysningur. Hvad det förra angår, finner man att de af betalta och trån Holstein eller Tyskland rekryterade pöbeimassor verkställda tilltagen aft bortjaga ewbesmän alldeles misslyckades i mer än fyrtio at det blandade språkdistriktets 49 laudtförsamlingar samt i staden Flensb rg. västan hela det blandade aistriktet — som ju isynnerhet skall hafva lidit af ?die dänische Misregierung? — var således det lojala partiet en så stark majoritet, att de schieswigholsteinska partimännen ej ens under preussiska bajonetters skydd moi densamma någonting förmådde. Hvad för det andra de sydslesvigska embetsmännens börd apgår, så finner man att i Gottorps och Hyttens amter samt Svansen och Dänisehwold 1 amtman (i Slesvig), 1 kungl. kommissarie (i Eckerntörde) 1 borgmästare (ibid.), 1 bytogde (i Kappel), presidenten i Fredriksstad, landuogden i Stapelholm, 7 häradsfogdar, 6 aktusrier och 32 prester voro födda slesvigare eller holsteinare, medan inom samma omräde blott 1 borgmästare, 1 häradstogde, 3 aktuarier och 9 prester voro från konungariket. I Husum, Bredsted oeh Eidersted voro 47 prester födde slesvigare eller holsteinare, men blott tre från konungariket o. 8. Vv. Om den väldsamma germanisering, som försökes i det danskualunde Slesvig, lemnar skriften underrättelser, som ej annat kunna än såväl väcka det lifligaste deltagaude för den undertryckta uordiska befolkningen i denna provins, som ytterligare siegra oviljan mot de hycklande befriare, hvilka med den råaste hänsynslöshet trampa nautionalitetsprincipen under fötterna, efter att i dess. namn hafva gripit till vapen. Af en helt liten, men ganska läsvärd ströskrift Om Brugen af Tydsk i Danmark af M. T. Lange har undra upplagan utkommit. I ett ögonblick, då modersmålets tillbakasättande i Sönderjylland omsider burit den bittra frukt, som nu alla danskar beklaga, vilja vi tro att författarens allvarliga ord ej blitvit sagda förgäfves. Med slående skäl yrkar han en inskränkning af skolundervisningen i tyska Språken hvilken nu efter sista kriget med Tyskland visserligen skenbart och såtillvida minskats, att man ändtligen afskaffat tyskt stilprof i studentexamen, men å andra sidan också hädanefter skall börja ett år tidigare än förr, d. v. s. Toa sm MA GG ns han Rland då l j Yn