Aftonbladet – 4 april 1865, sida 3

Vetenskapsakademiens årshögtid, den 31 Mars 1865. Professor Nordenskjölds föredrag lydde sålunda: Under den sednare delen af förra århundradet begynte inom kemien en ny skola göra sig gällande, som inom kort fullständigt utträngde de gamla vacklande lärosatserna och för denna vetenskap grundlade det glänsande tidskifte, som så mäktigt inverkat på utvecklingen af nutidens ngsgrenar och samhällsskick. Grundvalen för denna nya lärobyggnad utgjordes af det sedermera genom erfarenheten fuilständigt besannade antagande, att helu den materiella verlden är bildad af några få enkla grundämnen, hvilka icke genom kemiska eller mekaniska krafter kunna öfverföras i hvarandra. Då all materiens mångfald uppkommit genom mer eller mindre sammansatta föreningar af dessa grundämnen, kan man lätt inse af hvilken ofantlig betydelse det måste vara att så fullständigt som möjligt utreda dessa enkla kroppars antal, beskaffenhet och frändskapsförhållanden. Det kan derför vara af intresse att här lemna en kort antydan om vetenskapens sednaste framsteg på detta vigtiga forskningsfält. e grundämnen, som vi för det närvarande känna, äro af mycket olika beskaffenhet och äf ven mycket olika fördelade på jordytan. Det vida största antalet utgöres dock af fasta, merendels metallartade kroppar, bland hvilka en del träffas fria och färdigbildade i naturen, andra åter kunna genom den enklaste smältprocess framställas ur vissa i jordskorpan förekommande. malmer. Redan tidigt har menniskan lärt sig inse nyttan af dessa lätt framställbara enkla ämnen och dessa hafva derför sedan urminnes varit begagnade till och med af de folkslag, hvilka stå på en ganska låg bildningsgrad. Man kan således icke säga alt dessa ämnen blifvit på vetenskaplig väg upptäckta. En del andra enkla ämnen förekomma visserligen i naturen endast i förening med syre eller