Aftonbladet – 3 april 1865, sida 2

— Södertelje stads och Öknebo härads nvånare äro af den vördnadsvärde rikslagsveteranen Pehr Sahlström och borgmästaren Danielsson inbjudna till eit möte för samma ändamål å Södertelje rådhus nästa onsdag. —SF. riksdagsmannen J. Rundbäck har utfärdat en inbjudning till refornmöten inom äfvedals, Askims samt Östra och Vestra Hisings härader i Göteborgs län, för afgifvande af opinionsyttringar rörande det hvilande represeniationstörslaget. — Det af hr löjtnant Ridderstad utlysta reformmötlet i Linköping sist. onsdag var talrikt besökt. Man såg der medlemmar af nästan alla klasser. Hr Ridderstad uppdrog iett längre föredrag en parallel mellan den närvarande ståndstförfattningen och det hvilande förslaget, deri tal. bland annat sökte visa, att riksstånden snarare skulle vinna, än törlora på det hvilande förslaget. Hvad som undergrätde ridderskapet och adeln inom opinionen var, efter hans uppfattning, sjelfskrifvenheten, lika mycket siridande mot nuvarande rättsoch samhällsbegrepp, som undergräfvande allt verkligt intlytaude, Hvad ridd:rskapet och adeln äfven förlorade såsom stånd, skulle detsamma i rikt mått erättas i allmäut erkännande ar personliga törtjenster och i ökadt förtroende, vår tids bästa adelsbref. Sedan lagen om kyrkomöten, med veto i alla kyrkliga frågor, blifvit fastställd. påkallar behotvet ej mera nägon ärskild politisk representationsrätt för pr tåndet. Genom en eftergift i detia afseende skulle detta stånd äfven vinna oändligt mycket i det allmänna omdömet. Beträffande borgareoch bondestånden äro de i denna fråga ense. Borgareståndet har redan längt för detta öppnat sina dörrar för nya elementer. Bondeståncet är beredt att följa exemplet. Den nu ällande kommunalförfattningen — och särskildt landstingstörfattningen — borde för öfrigt redan ötfvertygat något hvar om den allmänna valgrundsatsens ändamålsenlighet. Med den nya kommunallagstiftningen har ock en ny bas blifvit lagd till en ny tid, och man skell fåfängt söka att bygga ett representationsförslag på någon annan grund. Sedan hr Ridderstad slutat, uppträdde äfven förre riksdagsmännen OC. A. Larsson, Lönnberg och rådmannen Nordvall, som ala uttalade sig för det kungliga förslaget. Den sistnvämude uttalade samma tillitsfulla förtroende till det kungliga förslaget, som de föregående. Särskildt fästade han uppmärksamheten derpå, att om älven förslaget, elter att ha blilvit förkastadt, åter upptages, så berodde uisigten för dess erkännande vid derpå följande riksdag dock al vida flera omständigheter än nu. Klart vore nemligen, att det icke åter kunde upptagas af regeringen sjelr, utan att detta skulle ske af någon enskild riksdagsman hvadan följaktligen förslagets antagande vi en kommande riksdag icke blott berodde af ständen, utan jemväl, hvad som nu ej behöfdes, enär det var en kongl. proposition, af regeringen, i hvilket fall den irägan måste uppstå, huruvida samma regerinsledamöter då, som nu, ledde rikets angelägenheter? Derom kunde alltid tu tal uppstå. I stället för sympatier för förslaget, kunde man då ha en regering al motsatta åsigter. M borde säledes icke under några omtändigheter uppgifva hoppet om förslagets ntagande vid den i höst sammanträdande riksdagen. Hr Ridderstad upptog den af hr Nordvall gjorda erioran, samt såg deri ett nytt, vigligt och talande skäl för hvar och en att KA med oförtröttadt allvar och nit omfatta reformen och dess genomförande. Den af ordföranden framställda propositionen: anse de närvarande den af K. M:t löreslagna riksdagsordning ega sådana företräden framför den nu gällande, att de, jemte uttalande af sin tacksamhet för Kl M:t, som låtit framlägga ett med så allmänt bisall emotiaget förslag, anse det vara för fosterlandet 1 allo vigugt och önskvärdt, att näst sammanträdande rikets ständer detsam.ma antuga?? besvarades med ett flera gånser upprepadt ja-rop. Derefter uppläste ordföranden en till konungen och regeringen stäld adress, som af de närvarande enhälligt antogs samt underskrejs. Särskildt må nämnas, att tre medlemmar af prestestånudet, som Öfvervarit sammanträdei, undertecknade adresseu. Af dem voro två kyrkoherdar. — Från Ekesjö skrifves den 31 Mars: På inbjudning af stadens representant vid sista. riksdagen, rådman Aschan; hölls sistlidne onsdag å rädhuset härstädes ett representationsreformmöte med stadens och ortens invånare. Flera hade infunnit si äfven från längre håll. Till ordförande vi mötet valdes rådman Aschan. Under diskussionen uppträdde tvenne talare, kronofogden, Vv. häradshöfdingen E. Gagner och löjtnant Fr. Aschan, begge utvecklande fördelarne för hela landet ut K. M:ts förz till ny rikdagsordning och olämpligneaf den föräldrade, förhatliga ständsrepresentationen. Sedan diskussionen förklarats slutad och ordföranden till underskrift framlaet adressen till K. M:t, uttryckande tillfredsställelse med och tacksamhet för — förslaget, begärde kontraktsprosten Anugustinson ordet. Han hade förstått inbjuduingen så, att frågan skulle vid mötet diskuteras, men utan att någon adress till K. M:t skulle ifrågakomma. Han ansåg att å lik opinionsyttring ej skulle lemnas seende. Ai dessa anledningar ville han icke underteckna adressen, ehuru han tillerkäude K. M:s förslag stora förtjeuster. Adre var redan förut underwecknad at magistratens ledamöter och af stadstullmäktive och ernöll nun viterliean — La