Aftonbladet – 3 april 1865, sida 2

Domaren hade en stund suttit tyst och ögnat genom några papper, endast då och då vexlande några lägmälda ord med den vid sidan stående länsmannen, då den högtidliga stillheten och tystnaden i domssalen bröts af hans tillkännsgifvande att mördaren skulle införas. Der uppstod en ögonblicklig rörelse bland folkmassan och liksom en enda gemensam suck flög öfver qvinnornas läppar. Från i änken längst ned vid dörren hördes till och med ett nog högt klagorop. Det kom från den deltagande Abla; ty att hon, liksom alla de, hvilka stått i så nära beröring med den brottslige, närmast och djupast greps af den förestående akten var naturligt. Bland allt folket från Prestsäter hade hels tiden varit stor rörelse. Erik lyfte oför märkt handen till ögonen, innan han nu tittade bortöfver folkhopen, som delade sig i det de gjorde rum för den väntade, Sjelfva Niklas såg mindre frimodig ut än vanligt, och Carl-Johan, såsom varande hemma på stället, begagnade tiden att smyga sig in i länsmans kammare en stund, Till alllycka var matmodren i Nedre Prestsäter af sjukdom hindrad att vara närvarande, Hennes sinvesrörelse hade annars sannolikt kunnat upptäcka mera, än som nödigt var att upptäcka för hela verlen. Men utom dessa, som det förestående uppträdet så nära gick till sinnes, funnos der många andra, som i denna stund under spänd och andålös väntan erforo en obetvingelig rörelse, utan att de voro på något sätt personligen deltagande för mälet eller för den anklagade, I hela trakten vida omkring hade ryktet om den svarte missdådaren flu git fram, och de, som icke med beklagande infunnit sig här, hade infunnit sig med så mycket mera nyfikenhet. Alla de, som icke