Aftonbladet – 3 april 1865, sida 2

STOCKHOLM iden 3 April Ofverståthållareembetets kungörelse af den 27 Mars skall, såsom det nu vill synas, lyckligtvis icke länge förblifva i gällande kraft. Det allmänna ogillande den rönt inom alla klasser och kretsar har icke blott gifvit sig luft inom pressen, utan äfven, såsom man var berättigad att vänta, föranledt en framställning från rikets ständers justitieombudsman — i lör :ags delgifven öfverståthållareembetet. Denna framställning, daterad den 31 Mars, är af följande lydelse: Till öfverståthållareemhetet för polisärenden! Som de föreskrifter tit. under den 27 sistlidne månad utfärdade kungörelse, angående anmälan af hit till staden anlände resande äfvensom af hyresgäster och andra personer, vid ombyten at boningsställen, innehåller, synas mig i väsentlig mån afvika från de grunsatser, hvilka i den sednare tidens lagstiftning och synnerligen ik. kungörelsen om upphäfvande af skyldigheten för resande att vara försedda med pass den 21 Sept. 1860 gjort sig gällande; och ej mindre vid fullgörande af den granskning utaf de från tit. och öfrige konungens befallningshafvande utfärdade kungörelser, hvartill k. kungörelsen den 16 Sept. 1830 föranleder än ock för bedömande af frå an. om och i huru vidsträckt mån sådan underdånig hemställan, hvarom 20 af instruktionen för rikets ständers justitieombudsman förmäler, må erfordras — det för mig är nödigt icke allenast att hafva tillgång till de äldre eller nyare i tryck ej offentliggjorda k. bref och reskripter m. m.. hvilka må hafva gifvit anledning till eller bekräftat enahanda i tit. äldre kungörelser intagna stadganden som dels äro uti ifrågavarande kungörelse Mpprepads dels, enligt samma kungörelse, ändock skola i tillämpliga delar bibehållas, utan ock att erfara hvilka hithörande föreskrifter i äldre genom tryck kungjorda och allmänt tillgängliga författningar tit. anser fortfarande ega gällande kraft så ock de skäl och grunder, som förmått tit. att nu förnya nämnde föreskrifter; så anhåller jag, att tit. behagade ofördröjligen till mig afgifva yttrande i sist berörda afseende och dervid tillika lemna mig del af ofvannämnda äldre otryckta bandlingar. Vidare öfverenskommo hufvudstadens stadsfullmäktige vid en privat konferens efter afslutad offentlig session i lördags afton, att ingå till K. M:t med en petition om de i kungörelsen meddelade föreskrifternas upphätvande. Det lärer varit fråga om att inbjuda hufvudstadens invånare att biträda denna petition, i hvilket fall det togs för afgjordt att man skulle kunna erhålla tusentals underskrifter; men man stannade vid det besiut, att endast kommunalrepresentationens ledamöter skulle underteckna densamma, hysande man neml. den öfvertygelse. att framställningen i alla fall skulle medfora åsyftadt resultat. Kammar-rättsrådet Kinmanson och häradshöfding Dufva erhöllo uppdrag att uppsätta petitionen och hålla den tillgänglig för att undertecknas vid fullmäktiges sammanträde denna afton. Saken lärer äfven varit föremål för justitiekanslerns uppmärksamhet och denne embetsman har i lördags infunnit sig på passbyrån för att göra sig underrättad, hvilka särskilda anledningar, som kunde ha föranledt den märkliga åtgärden. (En annan tidnings uppgift, att justitiekanslern skulle vid detta tillfälle ha tillkallat? öfverståthållaren och underståthällaren saknar döck, såsom man lätt kan inse, all grund.) Under sådana omständigheter har öfverståthållareembetet välbetänkt funnit sig böra sjelf taga initiativet för att få kungörelsens bestämmelser undanröjda. Man öfverraskades angenämt, att redan: i dag på morgonen i polisbladet finna en notis derom, och vi äro i tillfälle här meddela öfverståthullareembetets till civildepartementet i dag ingifna skrifvelse i ämnet, hvilken har följande lydelse: Stormäktigste allernådigste konung! Genom kungörelse af den 27 Mars 1806 hade öfverståthållareembetet meddelat föreskriften angående anmälan ej mindre af hit till staden ankommande resande, än äfven af hyresfolk, så ofta de flyttade husrum, samt tjenstefolk. så ofta de ombytte tjenster och boningsställen. Medelst kongl. bref den 24 September 1810, erinrades öfverståthållareembetet tillse att berörde föreskrifter noga efterlefdes.. Genom öfverståthållareembetets kungörelse den 1 Maj 1817 underrättades allmänheten ytterligare om hvad i berörde afseende borde iakttagas, och sedan derefter K. M:t genom nådigt bref den 22 Mars 1850 förordnat, att de anmälningar om handiverksoch fabriksarbetares anställning å verkstad eller fabrik.och afflyttning från tjenst, hvilka enligt 40 1 mom. af fabriksoch handtverksordningen den 22 December 1846 borde ske hos vederbörande handtverks och fabriksförening i Stockholm, skulle verkställas hos öfverståthållareembetet för polisärender under iakttagande af öfverståthållareembetets ofvanberörda kungörelser af den 1 Maj 1817 och den 27 Mars 1806, för de fall då arbetare erhölle sin bostad hos handtverkseller fabriksidkare, blef hvad K. M:t sålunda förordnat al öfverståthallareembetet kungjordt den 25 April sistnämn de år. Af de sålunda påbjudna föreskrifter hafva, till följd af, bland andra allmänna stadganden, kongl. kungörelsen den 21 September 1860, derigenom resande blifvit befriade från skyldigheten att vara med pass försedda,s amt k. förordningen den 18 Juni 1864. derigenom fabriks och handtverksförordningen blifvit upphältd, flera bestämmelser upphört att vara lämpliga. Ofverståthållareembetet, som i och för den handräckning embetet är skyldigt lemna ej blött myndigheter inom hufvudstaden, utan äf: ven åt eders K. M:ts befallningshafvande och andra vederbörande i fråga om kallelse, delgifvande af handlingar och utslag samt för uttagande af böter, utskylder och andra medel, äfvensom för uppehållande af ordningen och säkerheten inom hutvudstaden, är i behof att utan uppskof erhålla upplysning om hit anlända samt här vistande personers bostäder, har ansett sig icke ega lemna utan efterlefnad de för sådant ändamål tillkomna. af eders K. M:t vid särskilda tillfällen till iakttagande anbefallda staganden, såvidt de ännu voro gällande. Af sådan anlednin och då dessa stadganden under sednare tiden ti vissa delar af allmänheten råkat i förgätenhet och icke allmänt iakttagits samt de genom desamma påbjudna anmälningarne numera kunde ega rum 1 vaktkontoreninärheten af hvar och ens bostad, hade bfverståthållareembetet låtit från de särskilda kungörelserna sammanföra de icke upphätda föreskrifterna i berörde afseende samt med några mindre ändringar till lättnad för allmänheten, såsom om stället för anmälningarnes aflemnande och blanketters tillhandahällande från öfverståt