Aftonbladet – 27 mars 1865, sida 3

Och tiden flög och strödde snart sitt silfver uti håren, Men hjertat förblef uppå sitt adertonde år; Det finns en ros, som ej förgås, hvars fägring trotsar åren, Och kärlek i hennes hem stod i en evig vår; Hon lofvade, hon aldrig skulle svika; Och nyss hon föll, en sorgens bild, och — dog invid hans bår.