Aftonbladet – 17 mars 1865, sida 3

SJU Uv YI GM MÅL DAaAILUS, allatlauc vla Ola: dagstiden och saluterade strax derefter der å skansen Gustaf III blåsande svenska aggan. Do nordamorikanska qvinnornas sjuk: vårdsförening under pågående kriget. Då en inbjudning till bildande af en sjuk. vårdsförening nyligen utgått till svenska qvin. nor, anse vi oss böra efter Tidskrift för hemmet meddela en sammanfattning af en längre uppsats af Elisee Reches, införd i Revue des deux Mondes förlidet år, med titel ?La Commission Sanitaire de la guerre aux Etats-Unis.? 7Det stora problem, som det 19:de seklets politiska vetenskap fätt till uppgift att lösa, är ögonskenligen det at försona med: borgarens enskilda företagsamhet med hela sambällets rätt, representerad af dess styrelse?, säger förf:n af den nämnda artikeln i Revue des deux Mondes och ger derpå en kort framställning af de svår gheter, som möta för det praktiska genomförandet al denna uppgift. Om individen håller sig alldeles tillbaka, inser man lätt att folket sjelft måste försjunka i vanmakt. Det har äfven blifvit konstateradt, att den mest konseqvent genomförda centralisation af ett folks krafter endast tjenar till att försoffa och förnedra medborzaren, hvilken på staten hvälfver hela omsorgen att rädda fäderneslandet, utan att sjelf det ringaste deltaga i det stora arbetet. Olvertygelsen härom menar förf:n, bidrager dock föga till att lösa de invecklade frågorna om enskild rätt och samhällelig företrädesrätt (prerogative), kring hvilka historiens tilldragelser hvälfva sig. Hvad nan har att göra, för attien framtid kunna bestämma den ännu ständigt skiftande gränsen mellan medborgarens område och stalens, är, enligt för!:s tanke, att studera de politiska sederna inom samhällen, hvilka under en längre tid pröfvat den politiska frihetens förmåner och faror, och hvilkas medlemmar begagnat sig af denna frihet, för att utveckla en hög grad af företagsamhet. För ett sådant studium erbjuder sig den amerikanska republiken i främsta rummet. Etter en kort tramställning af den inom dess samhällen rådande friheten för enskilda att bilda oberoende föreningar, än för alt understödja, in för att bekämpa opinionen eller regerinsen, samt en antydan huru dessa föreningar vanligen uppstå och verka, öfvergår förl:n ill det egentliga föremålet för sin uppsats. En bland de märkligaste institutioner?, säger h n, ?frambragta af den fria rörelsen 108 Amerikas folk sedan det inbördes kriset började, är sundhetskommissionen, som, utan alt afvakta regeringens uppmaning, frivilligt bildat sig för att sysselsätta sig med soldaternas helsa och materiella välbefinnande, de sårades vård, invalidernas underhåll. Medborgare, qvinnor, barn, utan annan fullmakt än sin patriotism, bilda en förening, för att biträda och öfvervaka reseringen inom ett departement, som denna vanligtvis med svartsjuk omsorg förbehåller sig: Organiserandet af netionalförsvaret. Utan fruktan att försvaga militärdisciplinen, hafva de sina civila agenter, sina läkare, ja, sina inspektörer i hjertat af alla nordstaternas armeer; de välja till säte för sin fria in-. stitution dessa läger, hvarest befälhafvarens vilja råder allsmäktig, sändande hans sollater till seger eller död. Man inser lätt?, illägger förf:n, Patt sundhets-kommissionens Förenta Staterna arbete icke endast ä egnadt att intressera såsom ett verk af fosterlandskärleken; det förtjenar äfven att med uppmärksamhet studeras såsom en af le märkvärdigaste produkter af den enskilda. öretagsamheten. Åran att hafva gifvit första impulsen till letta fosterländska verk tillkommer i främta rummet Amerikas qvinnor. Kriget hade nappt utbrutit, innan dame-komiteer friilligt bildade sigi alla delar af unionen, för ut skynda de soldater till hjelp, som lydde yresidentens uppbåd. Med skäl hänförda u revolutionens växande storm, visste de rivilligas qvinliga anförvandter och vänner j genast huru de skulle bete sig. De ar,;etade temligen på måfå utan att systemaiskt kombinera sina ansträngningar; sakande nödig erfarenhet, förstodo de ej att vandla gemensamt till det gemensamma foterlandets försvar. En komitt sysselsatte ig med de värfvades ekipering, en annan rmerade på egen bekostnad en bataljon, tt kompani, eller samlade medel för att kicka soldaterna munförråder; större delen nskränkte sig till att. göra charpi, att sticka ch sy kläder. Hvarenda stad, hvarenda py i Nya England, Newyork och veststaerna hade snart sin fruntimmersförening, om bemäödade sig att genom sina händers urbete och genom sammanhållning medverka ill det värt, hvarför de frivillige skulle rjuta sitt blod på valplatsen. Nägra dagar iter fort Sumters intvgande genom general 3eauregard, då inbördeskriget, hvilket selermera skulle blifva så mördande, ännu ej kostat ett enda -:menniskolif, voro Am rikas vinnor redan i full verksamhet i alla dear af unionen, och bevisade genom sina rikostiga gåfvor uppriktigheten af sin paiotism. Isolerade gjorde de särskilda hjelpöreningarne visserligen mycken nytta; men risten på sammanhållning i deras bemölanden hade naturligtvis till följd ett oervördt bortspillande af rikedomar. Snart inäg man att det vore fruktlöst att vänta sig vättre resultat, innan de i republikens olika tater spridda sällskaperna förenade sig, i ikhet med sjelfva staterna, genom en genensam författning, samt upprättade en cenralkomite att leda det hela. Några damer Newyork togo initiativet till detta centraisationsverk. Deras komite, so. konstiuerade sig några dagar efter händelserna i ;harleston. hade redan under de första da