Aftonbladet – 15 mars 1865, sida 3

de största fabriksstäder inom unionen, och att den verkligen på visst sätt förtjenar det namn af Förenta Staternas Sheffield, som man gifvit den. Det faktum, att under de sista ären före kriget årligen i medeltal 2000 hus byggdes, samt att, t. ex. år 1856, anthracit till ett värde af öfver 31 millioner dollars, eller 124 millioner rdr, exporterades från de närgränsande kolregionerna, ger ett begrepp om stadens och traktens blomstring. En statsekonomisk författare, mr Carey, hvars skrifter man på sednare tider ofta hört citeras af ett visst parti inom Sverge, är bosatt i Filadelfia, i hvars intresse såsom fabriksstad det tydligen ligger, att genom införseltull på manufakturartiklar få skydd mot sina farliga medtäflare i England. Måhända vore det orättvist att skrifva något af det varma nit, som tycktes lifva alla Filadelfiaboer för unionens återställande på fabriksintressenas räkning, ehuru det säger sig sjelf, att afsättningen af fabriksvaror från norden till den fabriker saknande södern blir mångdubbelt större om södern är en del af unionen, mot hvad den skulle blifva till Sydstaterna såsom ett sjelfständigt statsförbund, med ett tullsystem, som antagligen ej komme att gynna den norra unionen framför andra länder. Må emellertid härmed vara huru som helst, så ir det dock säkert, att många intressen och bevekelsegrunder, förutom de som synas på ytan, inverka på allmänna opinionen och på krigets fortsättande. Som jag längre ner imnar återkomma till kapitlet om kriget, så nöjer jag mig med att här blott omnämna det faktum, att alla de nordstatsboer, med hvilka vi under vår vistelse i Norra Amerika kommo i beröring, enhälligt yttrade den åsigten, att kriset numera, kosta hvad det vill, måste ortsättas tilldess södern underkastar sig, och att ett bland fredsvilkoren måste blifva slafveriets afskaffande. Denna förklaring itföljdes nästan alltid af de bittraste utgju.elser mot England, som tyckes från sina ronsatlantiska kusiners sida ha åsamkat sig ett dödligt hat. Eget nog tyckes man ej ;gna Frankrike på långt när samma uppmärksamhet. Då vår tid ej medgaf oss att bese mera in några få af Filadelfias talrika och ut: märkta publika inrättningar, och vi dessutom äfven vid dessa endast gjorde högst korta besök, så kan du ej vänta att här få några beskrifningar derpå. Då ens tid är napp finner man sig uti elt riktigt embaras de richesse bland alla de mångfaldiga indervisningsverk i alla vetandets grenar och grader, välgörenhetsinrättningar af alla lag, hospitaler, fabriker, varf, biblioteker, ängelser, m., m., m. m., hvaraf staden är ippfylld. Bland de storartade medicinska undervis ningsverk, som der finnas och dit medicine tuderande från alla delar af Förenta Staerna strömma, är äfven ett för fruntimmer, orundlagdt år 1849, och det första af sitt lag i verlden. Fruntimmer erhålla der, efer fullbordade medicinska studier, doktorsdiplom, och cirka 40 studerande lära för värvarande begagna sig af undervisningen, om omlattar anatomi, fysiologi, medicinens srunder och praktiserande, obstetrik, qvinno;ch barnsjukdomar, kirurgisk och medicinsk slinik, materia medica, farmaci, kemi, m. m. Filadelfiaboernas stolthet är det i Amerika yktbara ?Girard College?. Stephen Girard var född i Frankrike, men emigrerade relan tidigt till Amerika, der han lyckades samla en stor förmögenhet, större delen wvaraf han testamenterade till staden Filatelfia för uppbyggandet och underhållandet f ifrågavarande uppfostringsverk för obenedlade och frånfallna barn. Grundstenen ill den storartade och vackra byggnad, som nryimmer anstalten lades år 1833, och 1847 var arbetet färdigt, sedan de af Girard härör afsedda två millioner dollars — omkring itta millioner rdr rmt i rund summa — på ;6,000 dollars när åtgått. Mr Girards tetamente är den lag, hvarefter inrältningen tyres. Omkring 400 barn emottagas vid n ålder af från 6 till 10 är, och få, om le deraf göra sig förtjenta, qvarstanna till ;mellan 14—18 år, då de lemna anstalten ör att egna sig åt någon af de olika näingarne. Undervisning lemnas i de olika ;renarne af en sund praktisk uppfostran, åsom läsa, skrifva, räkna, grammatik, georafi, navigation, landtmätning, praktisk naftematik, astronomi, naturaloch experinentalfilosofi, franska och spanska språken; amt för öfrigt i de ämnen, hvartill eleernas förståndsgåfvor kunna föranleda?. tt märkvärdigt förbehåll är gjordt, då, nligt mr Girards föreskrift, icke någon prestnan kan under några omständigheter vinna illträde inom läroverkets område. Delawarefloden var under största delen f vår vistelse i Filadelfia uppfylld af drif-is, vilket gjorde passagen till och från fre;atten temligen oviss, på samma gång som smassorna starkt frestade ankarkettingarne ;ch hotade att skada kopparförhydningen. På grund häraf begärde och erhöll chefen illstånd att förtöja fregatten inne vid örogsvarfvet, der de nyssnämnda olägenheerna i mindre mån förefunnos. En ytterigare fördel bereddes oss äfven härigenom, lå vi nu alla tider på dager kunde oberindradt ströfva omkring på och bese varfret med dess etablissementer och byggnadsirbeten. Bland de sednare voro tvenne moitorer samt en lång skrufkorvett af träd, len sednare byggd med särskildt afseende vå stor hastighet såväl under ånga so — seel. Man igenfinner häri de båda förnämta fartygsklasserna inom Förenta Staternas STARS SAS NNE SOK BOSE ELITEN SEMA TAP LYDA fver den aflägsnaste framtidsvägen. Det änns icke ett rum i hans inbillning, hvaren för den bleka vålnad. som ökat fiell