Aftonbladet – 13 mars 1865, sida 3

rr jarl 2 Da 2 gå ? c Zsggl Så: KJ Pilo Ed Kida ES AA fer Mikel äckI (ci 255 TRA å wäl, ERS 250 oli: 225: IP 238 z ER 3 3 273Å 5 Zz rr Sr äl RE E E : ör 5 la 11 34 proc. 1074 -n I 78 on 36 Va 1277 864. I Medelkurs.) I I ian., Febr., Mars..... . 12 5211 I April, Maj, Juni 2: 48122 om I Juli, Aug., Sept. hos 12 40162 Okt., Nov., Dec..... 8 12: 23121 Man är nemligen i hela Finland tvungen att i liqvid emottaga den ryska rubelsedeln. Det hjelper icke att man lånat ut finska marksedlar, man löper fara att erhålla betalning i ryska rubelsedlar. För att emellertid bringa denna fråga till sin spets, har nyligen Föreningsbanken i Finland låtitinstämma sig för domstol för vägrandet att i liqvid emottaga ryska rubelsedlar, och är denna intressanta fråga i närvarande stund föremål för hofrättens i Wiborg begrundande. För oss svenskar, som genomgått alla de olyckor, hvilka härflyta från oregelbundna myntförhållanden, och som af vår ekonomiska historia kunna påtagligen finna att det välstånd vi åtnjuta, började att grundläggas med återinförandet af en fast och orubblig myntfot, hvars upprätthållande måsste ans-:s såsom en bland de vigtigaste fosteferlandets angelägenheter, utgöra dessa uppsgifter en anledning till djupt deltagande i vira vänners på andra sidan Bottniska vikten häraf ranledda bekymmer; ty vi känna. och äro vertygade om, att detta arbetsamma, ihärdiga folk med all visshet skulle kunna bereda sig ett tryggadt välstånd, om det ej hade att dragas med den förfärliga kräfta, som ligger uti tvånget att nödgas begagna ett dåligt pappersmynt. Någon skriftställare i Finland har betecknat den ryska rubelsedeln med namnet Svarta Peter?; såsom enhvar känner, vilja alla blifva af med Svarta Peter?, och den blir det, som får detia kort sist i sin hand. På samma sätt örhåller det sig med hvarje till sitt värde luktuerande banksedel; alla skynda att göra sig af dermed, måhända ofta utan att tillse, wruvida de komma i besittning af den högsta valuta, som kunnat erhållas.