Aftonbladet – 2 mars 1865, sida 3

bisarre ande på följande säitt. Han var obestridligen en upprörare afiider. Han hade den förtjensten, i fall det är någon, att säga det sista ordet om dessa fillosofiska och soöciala teorier, hvilkas karakter vanligen är antingen alt icke göra sig wedo för siva egna premisser eller att undandölja en delaf sina slutsatser. Proudhon ryggade aldrig hvarken för det ena eller andra. Ingen Gud, ingen egendom, ingen regering, detta är åtminstone tydligt. Viken hädan, skrymtare och inkonseqvente ! Och ändock hade denne stolte och högmodige tillbedjare af lugiken också sin del i inkonscqvenser, hvilka mnästan alltid voro berömvärda. Denne oblidkelige fiende till egendomen var en eldig och nästan religiös försvarare af familjen. Han brännmärkte med en hedrande energi den kommunistiska oredan. De laster, som förnedra menskligheten, och de teorier, som tydligt leda till dessa laster, äro honom en fasa och vämjelse. Man måste berömma hans karakters oegennytta, hans enskilda lils värdighet; och denne ryktbare agitator, som utan barmhertighet krossade så många heliga känslor, hvilka voro lika kära som oundgängliga för menskligheten, skulle kunna pryda sin graf med följande ord. som läsas på en mängd proprietärers grafvar: Han var god make och far.