Aftonbladet – 23 februari 1865, sida 3

I terna i det närvarande systemet, med de vänga parlamentariska trukasserierna, som ördyrå bauavläggningarne och derigenow. indråga att för all ud höja trafiktaxorna. I ten oförsvarliga Bristen på uppsigt, me deraf följunde oordvingar och olyckor, och först och sist de olika atgitterna, vexlande för passagerare af första klassen mellan 3.5 och 0,5 peuce samt för passagerarne atläg sta klassen mellan 1 och 0.25 pence, för en 2elsk nl räknadt. I fråga om varutor-lin sen anser man jernvägsrue icke uppfylo! tt åndemål, om de draga aldrig så lie nÖgre frakter än en tjugondedel af de gälande forlönerna med dragare. och då kost aden för en train icke särdeles törökas on len förer 500 passagerare i stallet tör 50 och 2edelantalet passagerare för hvarje täg icke eng i Storbruunnien för närvarande öfver är 71: så beräknas det, utt taxornas ned-alnicg till en tredjed I öfverhutvud tage: cke ullvnast skulle medföra de mest genom 2ripunde ekonomiska och moraliska följder ör nationen, utan äfven, utom 3!2 procents änta på inlösningssumman, inbringa i skattsemmaren en netiovinst af värmare 4 milkoner ärbgen. Att så läga taxor äro möjliga redan nu atön att deriör synuerligen minska akticevarves ärlga dividender, är fakuskt bei visadt genom de successiva nedsättningar. om gjorts af koukurreravde bolag. Vi läna följande exempel ur ett nyhgen 3 London, af en bland reformens förnämstr ledare, W. Galt, uwigifvet arvere, kalladt: Railway reform, its Irportance and Practicability.? 7Striden mellan bolagen South-Eastern och Great-Western om Loudon-K:ating-tratiken varade omkring ett och ett halt är. Al ståndet på sydöstra linien är 67 mil, och bo luget beiordrade passagerare med hvarje täg am och åter, tller dubbla alståndet, för 3 shilling på första klassen och 2 sh. på ndra kl., hvilket gör för första kl. 2 eh. 3 d. och för andra kl. 1 sh. 6 d. efter 100 engelska mil räknadt (omkring 13.4 ört ör första och 9 öre för andra klass pe -vensk mil). Uuder detta förhållande upp 2af bolagets ordförande vid dess hulärs sammankomster, att bolaget ingenting för orade på nedsättningen i taxen: det ut. betmltes lika stora dividender och aktie egarne voro väl belåna med åtgärden. Icke destomindre debiter de bäda bolagen på del af sina väglängder tio gånger så mycket -om på andra delar, och på de delar, der le lägsta frakterna beräknades, uppgick vinsten till 250 procent af kostnaden för hvarje bantäg. Men det mest elående exemplet, son: letin lands jernbanstrafik gitver på riktig seten af de i detta arbete framstälida grund utser, är den nedsättning i tariff, som för 10 är sedan på en gång gjordes på Edinhurg-Olasgow-banan, 1 anleduivg at nägo: vist med Caledonian-bolaget, till en åt ondedel at de förra beloppen. Denna lime ar 46 miles lång, och den vanhga taxan ör de tre passvgerareklasserna var resp. 5 sh., 6 sh. och 4 sh. Dessa helopp nedaattes nn med ens ll 1 sh. 9 och 6 d.. och Caledonian, fom konkurrerade, tölja unturbgtvis genast exemplet och fraktad: passagerare tll samma pris. Striden räckte 1 aderion månader, utan tvilvel till stor vinst, fördel och tretmad för dessa båd: sivra skotska städer, men till ingen särdeles törlust för delegarne. Edinburg Glasgow-: olaget utdelade en procent min tre årlig vinst än förut och Caledoma minskade sin vanliga utdelning med eudar en half procent. Likväl är att märka, an etlu löga pris gållde för alla täg och ; slott för ett och anvat under nägon viss dag veckan. Passageratetnxau för 100 milt var för förs a klassen 2 sh. 3 d.. ör andr I sh. 9 d. och för tredje 1 b. 2 d.? Vi ba ännu icke sevt ati någon beräkning blitvit uppgjord på medelawal:t pussuge are med de kongl svenska jernbantägen: men den som någongång hatt tilltalde aki viva på deras passage förbi Hulsberg Föreboca, Falköpivg och annorstädes, tord: nappt ha lust att avslå detia nedeltal til: vögre än 12 å 15 personer. Icke helle tinnas hos oss ännu de grenbanor, son skola föra tratiken på hufvudlhnierna, oci aunu mindre det utbildade aflärsväsendt och det nationella lynne, som gör hvarje ver de trängsta ekonomisk: vilkor höj ritt till en öresrädesvis resande varelse. Derför b gär anvu ingen aft vår kongl. jern vägsstyrelse at tå äka med iltäg mella Goreborg och Stockholm för 5 rdr 40 öre på företa klassen. Nägon, och kan-ke ej så ringa prutmän torde dock älven de nävar nde passagerar. texorna kunna uthärds. I afseende på varufrakterna tjäder emel Iertid redan nu ett annat, för ned ättnivga vida gynnsammare förhållande. Låtom os: itven 1 detta fall höra hvad vår författare her att säga. Han bevisar helt åskädhyt. att stenkolen borde i London kosta 6 sh per ton, i siället för det tyrdubbla, och nför säsom bevis för möjligheten af ett sälant pris följunde exempel: 7För någia år tillbaka uppstod blanc ;ktieegarne i Eastern-Counties-bol-get eu -1orm mot deras ?chair-man?, m: Gouch och en af de förnämsta klagopunkterna vv utt han för vissa personers räkning frak ade stenkol till ent pris, s m huns mot åudare pästodo icke kunde bära sig?. an afgat då följande detaljerade redo e för kostvuderna, unceriecknad uu ralikdirektören. Tratiken besörjes med fulla tåg, uton ir det eriordras tyllnad i de vanliga go4-agen. Hverje tram bestär if ej mindre in 30 lastvagnar, iuberäknadt bromsvagnar nn 6!!2 tons hvardera, gör 190 tons nettoast. hvuwrför af godseg: ren betalas 8 sh. 7 t. pr train och mile, eller omkring en halj venny pr ton och mile. hustnaderna tör bolaget äro följande: l:o. Dragkraft. pence 9.68. ). Personal . 050