Aftonbladet – 23 februari 1865, sida 3

(Insändt.) Eöra eiler låga Jernvägstaxor. Till besvarande af den frågan, huru frakt tasorna på våra jJemvägar rättast böra stäl as, icke blott i imdustriens och handeln: utsesse, wan också för att göra det der nedlagda kapitalet så vinstbringsnde ton möjhgt, torde ätskilliga bidrag kuuna hem as Irän den dgnatiou för en genomgripand: jernvägsretorm, som i närvarnnde stune öregår i Evglard. Säsom allmänt bekan är. tillhöra alla inom Storbritenien anlagd: erubanor — vid tlörra årets slut utgörande mwer ån 12 000 cvg. mil och represemeraud: ett värde ul omkricg 400 miluoner — en kida bolag, hvarnt 13 större ega fyr: entedelar at hela jeruvägsnätet, och 6( mmde bog den öfriga iemiedelen. Vu sila seden 1544 gina jernvägskoncessiont ar fästudt det vilkor, att regeringen ett 21 är skall ega rätt att iulösa de avlsge: ravorna med en summa molsvargude 25 ånger pettobebållningen i medeltal för ov tre sista åren; älven de äldre bauornr kunna af staten inlösas, ebwu på nägeo olika vilkor. Fiån och med nästa års bör sön kan parlsmeutet således börja expro priationven al de banor, som äre registrerade .uder staiutet at den 9 Aug. 1844. Man skulle föreställa sig, atv en såda argard stude i öppen strid både not nu onallynvet och de politiska grundsatsernu men det oaktadt har rörelsen i den mo: utta riktningen med hvarje sedvare år be dligt tilltvgit och står nu starkt rustac it inom parlamentet genomdriiva sine grundrautser. Det är utom ellt tvifvel, att den oerhö da ramvånsen sf postretormen enligt de Rowland Stillska grundsatserva väsentl gen git vit fort åt den närvarande relformiörelsen och betydligt skörpt kärslen för vlögenhe