Aftonbladet – 31 januari 1865, sida 3

sutte vid rodret, och kammaren gjorde derföre bäst i att tiga. Skulle den tnga ordet, -å mäste den-i.utla hävdelser yttra sim ång bestämdare än Reichensperger gjort; det vore t. ex. icke nog atl säga, det författningen stod på spel, utan man måste rent ut förklara att den blifvit öfverträdd. Onskade regeringen verkligen en försoning, så måste den göra första steget; mem man be-l. höfde blott kasta en blick på den förelagda budgeten, för att få veta hur sakerna stodo. Hvad Wageners adressförsleg avgick, så töljde dess förkastande helt enkelt deraf aw det helt och hållet ställer sig på regeringens ståndpunkt. Om majoriteten skulle tiga, kunde det öfverhufvud icke tillstädjas minoriteterna att taga ordet å dess vägnar. Sedan Reichenspergers förslag försvarats af flera medlemmar utaf den katolska fraktionen, hvilka isynnerhet påminte att det likväl i hofsamma uttryck vidhöll det väsentliga, medan deremot de förra adressera innehäl lit bittra utfall emot kronans. rådgifvare, tog inrikesministern Eulenburg ordet. Det var honom angenämt, yttrade han, att ordtöranden (Twesten) bidragit att gifva förhandlingarne en passande ton, som påminte om bättre tider. Stridens kärna var den militära frågan. Ministeren hade icke skapat det nuvarande tillståndet, u:an funnit det sådant före sig, och numera zunde det icke afbjelpas utan ingrepp i krenans rättigheter.. Konungen var soldat tll lif och själ och hade uppfattat armens betydelse in tiefster Tiefe; H. M:t skulle ige i någon enda punkt uppgifva de principer som lägo till grund för härens organisatinm. Kammaren skulle välja sig en annan röfvosten än den militära frågan för sin rätighet att votera budgeten; derigenom skulle den strid som nu pågått under tvenne år blitva till vagn för fäderneslandet och bidraga till det konstitutionella lifvets utveckling mer än man trodde. Han önskade att representanterna icke måtte öfverlemna detta värt åt sina efterträdare, utan genast lägga hand vid verket, på det Preussen mätte kunna blifva så stort som det förtjenade. — Vid voteringen förkastades, som bekant, båda förslagen med stor pluralitet. Emellan preussiska regeringen och representantkammaren har på sista tiden uppstått en ny strid angående tolkningen af vallagens stadganden rörande kammarens rätt att fatta beslut om valens giltighet. Kammaren bar nemligen icke Mott kasserat ett val, utan samtidigt proklamerat dien besegrade kandidaten såsom deputerad. Denna sednare del af beslutet vill nu megeringen icke orkänna, utan har anordnat nytt val i den ifrågavarande kretsenNågra vidare törvecklingar i anledning härat komma dock icke i fråga, emedan den kandidat, hvars val kammaren förklarade giltigt, bar underrättat presidenten det han anser ristigast att träda tillbaka, för att icke lägga ännu en ny strid till de redan pågående. Österrikiska representantkammarens finansutskott har emottagit en vidlyftig och i sväfvande uttryck aftuttad skrifvelse från statsministern Bdehmerling i anledning af utskottets nyligen fattade beslut, om bugetens återsändande till regeringen, för att underkastas en revision, hvarigenom kumde ävägabringas jemnvigt mellan inkomster och utgilter. Statsministern beder utskottet taga i betraktande, att det framför allt är regeingens pligt att vidtaga de åtgärder som iro oundgängligen nödvändiga för statens säkerhet och välfärd. Innan några nedsättningar vidtagas, måste man således öfverväga om utgifterna kunna undvikas, och för detta ändamål måste regeringen och utskottet gemensamt diskutera åtskilliga frågor. I anledning of denna skrifvelse beslöt finansutskottet inbjuda ministrärne till ett möte förlidne tisdag. ITALIEN, Kort efter sitt sammanträde nedsatte deputeradekammaren ett utskott; som skulle undersöka orsakerna till de oroligheter, för hvilka Turin i September månad utgjorde skådeplatsen, då mvånarne erforo att hufvudstaden skulle förläggas till Florens. Utskottet kunde icke frinänna den afgångna ministeren från all skuld i de sorgliga händelserna, särdeles emedan den underlåtit förbereda allmänheten på den förestående förändringen, men kom dock i sin konklesion till mycket milda resuliater. Den 23 Januari företogs saken i kammaren, och der lyckades Ricasoli förmå majoriteten att .cke upprifva det knappt läkta säret, i det han framställde ett törslag om öfvergång vill dagordningen, hvilket antogs med 140 röster mot 67. Den ansedde statsmannen tramhöll till försvar för sitt förslag, att Italien i detta ögonblick mer än någonsin vore i behof af evighet, medan en diskussion om den förevarande frågan endast skulle tjena att uppväcka split och upphetsa passionerna. Regeringen understöude Ricasolis förslag, hvars antagande helt säkert måste betraktas såsom sårdeles lyckligt ör Italien, Hvilken är nutidens mest önskliga mekaniska uppfinning och hur skall den