Aftonbladet – 16 januari 1865, sida 3

chenhauer; vidare v. häradshöfding A.K. Gasla der, som inlemnade till rätten fullmakt för s att vara trafikstyrelsens ombud, likasom juridis biträde åt de personer, anställda vid jernväge hvilka möjligen kunde blifva parter i målet. O tens länsman, A. Swalander, var tillstädes i ege skap af allmän åklagare. Åt de fyra tidningsreferenter, som infunnit si hade genom domhafvandens försorg begärd pla blifvit beredd. . Innan rättsförhandlingarne togo sin börja blef lokomotivföraren Gustaf Albert Riex för hemtad. Såsom bekant blef. han efter den pr liminära undersökning, som kort efter olyck: händelsen hölls med honom, af intendenten Fry! holm, i närvaro af generaldirektör Troilius, g nom allmänna åklagaren inmanad i häkte. Ha har sedandess hållits i förvar uti cellfängelset Jönköping, hvarifrån han nu, genom kronobetj ningens I orten försorg, var hemtad till ting: stället. Riex, hvilkens föräldrar ännu lefva samt bo Malmö, är född i denna stad 1838, således 27å ammal. Han har ett godt och fördelaktigt yttre lå ögon, ljust hår och skägg samt regulier: öppna och ärliga anletsdrag. Till växten är ha kort, men satt. Den enhla uppriktighet, hvai med han atgaf sin berättelse, trämmande frå all förställning och alla försök att advocera fö sin sak eller åt densamma gifva en bättre dage än den hade, ingaf förtroende. Han syntes 1ö tillfället mycket nedstämd och visade till och med en alltför stor likgiltighet eller slöhet i at försvara sig sjelf, hvilket förmodligen torde bör; tillskrifvas hans häktande, sorgen öfver den ti made olyckan och inflytandet af fängelseluften Nu föreiöll han att vara en timid och undfal lande person, i besittning af föga energi. I sir berättelse, liksom i de svar han afgaf på af dom hafvanden till honom framställda frågor, visade han mindre redighet samt rådde en viss en fald och brist på själsnärvaro. Hans sätt at skicka sig var städadt. Art hvad som under ran sakningen förekom, vill det nästan synas, som skulle Riex före olyckshändelsens timande ej gjort sig fullt reda för vigten af den tjenst han mnehade; som vederbörande befäl icke helle hos honom skulle inskärpt tanken på det stora ansvar, som ålåg honom såsom lukomotivförare. eller på de olyckor, som lätt kunna uppstå genom den minsta obetänksamhet eller vårdslöshet af en sådan jernvägstjensteman. Han har genomgått tvenne klasser af Malmö elementarskola, hvarefter han en tid varit sjöman, tills han slutligen år 1860 antogs som arbetare vid 3:dje trafikdistriktets maskinafdelning. Såsom eldare på lokomotiv tjenstgjorde han irån den 1 Oktober 1861 till den 1 December 1863. då han blef ordinarie lokomotivförare. Han hade förut ofta vid sjukdomsfall och permitteringar fört lokomotiv. Intill Maj månad förlidet år förde han sedermera trafiktåg och derpå hade han reservtjenst till den 26 Juli, då han blef anställd vid ballastningsarbetena på linien Lamhult— Nässjö, hvarmed han var sysselsatt tills denna linie öppnades för trafiken. Från den 1 sistlidne December har han varit stationerad vid Nässjö med reservlokomotivet för linien Näs Elmhult. Om hans förhållande i tjensten hä i öfrigt till den af generaldirektör Troilius ingifna och i denna tidning förut införda rapport till chefen för civildepartementet, hvari det viteord gitves Riex, att han städse ådagaiagt ett nyktert, pålitligt och ordentligt uppförande, förenadt med en redbar karakter. Rättsförhandlingarne började dermed, att domhafvanden gjorde intendenten Frykholm den frågan, om han närvar vid tinget i egenskap af målsegande; för att angifva någon eller några, såsom vållande till olyckan, samt framställa yr kande om ansvar å denna eller dessa, hvarpå intendenten gaf till svar, att han, likasom de tillstäde: nde öfriga jernvägstjenstemännen, infunnit sig för att till en början meddela upplysningar i målet. En preliminär undersökning hade visserligen hållits af trafikstyrelsen, men detta hade endast skett för att ur disciplinär synpunkt söka utreda hvems felet varit; men styrelsen hade ej ansett sig böra gå domstolen i förväg genom att skilja någon vid tjensten, ej heller hade den tillsvidare ådömt någon anr, men den förbehöll sig att framdeles få atgifva slutpåståenue, hvarjemte intendenten begärde att nu få aflemna åtskilliga handlingar, som kunde tjena till målets utredande. Följande handlingar blefvo derpå aflemnade till rätten af styrelsens ombud: tjenstgöringsreglementet; en rapport om olyckshändelsen från stationsföreståncaren vid Sandsjö, Knochenhauer; protokollet vid den härofvan omnämnda preliminära undersökningen; den derpå grundade, af generaldirektör Troilius till civildepartementet ingifna rapport, vid hvilken voro fogade de telegrammer, som omnämnas i rapporen och röra det ordinarie tåg t och extratåget. vilka sammanstötte vid Sandsjö; kartor ötver tationen vid sistnämnde ställe samt öfver banträckningen från N till Sandsjö; förteckling öfver de sårade; en af öfverstelöjtnant Beijer, hvilken såsom passagerare åtföljde ordijarie tåget, på trafikstyrelsens begäran uppsatt krift rörande olyckshändelsen. m. m. Orföranden tilltrågade härefter Riex om han ått del af generaldirektör Troilii rapport, hvarill han svarade nej, hvarföre rapporten nu uppästes. Då den, såsom törut bliivit omnämndt. tått iniörd i tidningen, anse vi öfverflödigt att vär upprepa densamma, utan inskränka oss till tt för hvarje fall derur endast anföra hvad som an behötvas, för att fatta gången af ransakingen. Till en början vilja vi då nämna några ord m belägenheten af Sandsjö station samt banans eskaflenhet i dess närm ste grannskap. Stationshuset är 78 fot långt och bangården ymlig. Vid olyckstillfället stod det ordinarie tået midt framför dess norra gafvel. Derifrån till andsvägsöfvergången och de derintill varande ärmaste grindar åt Nässjösidan är afståndet 95 iot och till vexeln åt samma håll 590 fot. När ett tåg, kommande från Nässjö, anländt Il södra ändan af Storsjön (en norrut från staonen liggande sjö) har detsamma ytterligare tt tillryggalägga 6540 fot till nämnda grindar. jenna väglängd utgöres först af en motlutning f 3200 fot, derpå af ett horisontalplan af 800 ot och sedermera af en lutning utföre 1: 100 af 500 fots längd, innan det horisontatplan 40 fot tanför grindarne vidtager, hvarpå stationen är elägen. Emedan lutningen närmast stationen gger i kurva och utsigten i början skymmes af ög barrskog på vestra sidan, synes ej stationens emaforsignal på större afstånd än 1800 fot från ägölvergängen, och således omkring 2600 fot rån stationshuset. Etter olyckshändelsen lär, nligt hvad reterenten hörde uppgifvas, en del af enna skog blifvit borthuggen. Vi ötvergå nu til Rier Lerättelse, erinrande m, att ordinarietåget afgick den 23 December i morgonen kl. 8,25 från N ssjö samt att, enpt föreskrift i tjenstgöringstabellen det elfterande extratåget, som fördes af Riex, skulle illa sig 20 minuter efter detsamma. Utom imnde föreskrift i tjenstgöringsreglementet. ade Riex kort före sin atgång blivit ytterlire påmind härom af stationsinspektoren Bergröm. Riez berättade: En stund efter det ordinarie gets afgång, då stationsklockan visade 8.32. re