Aftonbladet – 12 januari 1865, sida 7

NINS al HATCJFOTCHAS YLULADUV ee sne kåren på nyårsuppvaktningen, att Europa endast kunde besvara detsamma med en allmän afväpning, och detta lystringsord har sedermera utgjort det ståe:de temat i de andra officiösa tidningarne. Hvad beträffar franska regeringens ätgärd, så berättas det redan, att de båda största transportfartygen, hvilka förut ständigt måst ligga färdiga att lätta ankar, fått befallning att afrusta och inträda i tredje klassen af reserven, hvaraf följer att de skola skicka hem besättningarne och utskeppa kanonerna. En dylik order har äfven blifvit gifven åt sexion krigsfartyg, bland hvilka finnas flera fregatter af törsta rangen. Det anses sannolikt, att ett aftal med England föregått dessa mått och steg. Enligt Opinion Nationale talas det i de militära krersarne i Paris mycket om, att äfven den franska armåns styrka inom ganska kort tid skall nedsättas först till 400,000 man och kort derpå till 380,000 man. Opinion Nationale meddelar under rubriken Dagens Nyheter? följande notis: ?Det har icke undgått uppmärksamheten, att de så kallade officiösa bladen på sista tiden afhållit sig från anfall på Österrike och Preussen. De skola i detta hänseende erhällit mycket bestämda instruktioner; samma skäl, som ligger till grund för denna tysthet, ha haft till följd, att Charivari och öfriga illustrerade tidningar blifvit anmodade att icke upptaga karrikatyrer, som anspela på ?Preussen och Österrike?. Kejsar Napoleon vill således ända in i de minsta detaljer undvika allt som kan väcka anstöt hos främmande makter, och hans finkänslighet förtjenar så mycket större erkännande, som han sjelf är en stående figur i ?Kladderadatsch? och andra tyska karikatyrtidningar, ENGLAND. Den för förbrytelse mot Foreign enlistment act, d. v. s. för värfning af britiska undersåter till krigstjenst i de amerikanska konfedererade staterna i Liverpool häktade kapten Corbett är densamma, som i sistl. Oktober från Themsen till de portugisiska farvatinen förde det sydstaternas kapar:artyg, som nu bär namnet Shenandoah, men då ännu hette Sea King. Han hade efter sin återkomst till England hållit sig dold, så att det först efter långa spaningar lyckades polisen att få honom i sina händer. Den förberedande undersökningen har börjat inför polisdomstolen vid Bow-street. Enligt anklagelsen hade kaptenen vid utgåendet från England uppgifvit sig skola segla till Ostindien, men i stället fört fartyget till grannskapet af Madeira, der han lade det för ankar bredvid ett annat fartyg vid namn Laurel. Från Laurel fördes vapen af alla slag, kanoner och ammunition ombord på Sea King, hvarpå kaptenen underrättad besättningen på sistnämnde fartyg, att han hade sålt detsamma till den konfedererade regeringen och uppmanade dem att taga tjenst. — Corbett föreställde dem för en officer i de konfedererade staternas uniform och förklarade att Sea King skulle bli ett konfedereradt kaparfartyg hkasom Alabama, men ej för att strida, utan för att göra priser. Endast fyra man läto förleda sig att gå i sydstatstjenst ombord på Sea King, numera Shenandoah. De öfriga blefvo, efter ett längre qvarhållande på Teneriffa, på Laurel hemförda till England. Undersökningen afslöts ej, utan uppsköts, på det man man skulle få tid inhemta närmare upplysningar. Kapten Corbett blef emeleruid ställd på fri fot mot borgen, Engelska sundhetskollegiets College ofPhysicians, mottog förliden köst en högst märklig gålva, som vållat både de lärda doktorerua och publiken mycket hufvudbry. Gåfvan bestod uti — 12 burkar pomada, och den ädle gifvaren var — lord Palmerston. ?With lord Palmerstons best compliments?, stod det utanpå burkarne, men icke en rad vidare. Har nu den gamle premierministern gjort narr af doktorerna, eller har en:spefogel gjort narr af honom? Det är frågan: Köln. Zeit:s korrespondent, som meddelar denna händelse till fastlandets kunskap, förklarar sig ur stånd att lösa gåtan och engelska allmänheten befinner sigi samma förlägenhet. Tories gifva sig sken af att tro, det burkarne verkligen kommit från lord Palmerston och finna det ganska naturligt, då han hela silt lif igenom pomaderat?. Han har småningom, säga de, pomaderat alla regeringar, sitt e et parti, uch oppositionen; hvarför skulle han då icke äfven försöka sin konst på läkarevetenskapen?? s TYSKLAND. Österrikes ställning till mellanstaterna och Preussen skildras af Börsenhalles korrespondent i Wien på följande sätt: ?Det är säkert att ett närmande försiggått mellan Österrike och mellanstaterna ; men deraf följer alldeles icke att alliansen med Preus. sen går öfver ända. Kabinettet i Wien har förklarat mellanstaterna, att detär fullkomligt ense med dem om den lösning, som sleswigholsteinska frågan bör få. Det bekrigade Danmark i förening med Preussen, ä det att icke detta ensamt skulle skörda ela fördelen af detta krig, och det motsatte sig förbundets deltagande i striden för att förebygga ett europeiskt krig; då det nu äfven håller fast vid alliansen med Preussen, måste orsaken till denna hållning lika litet som förut sökas deruti, att det skall underkasta sig Preussens politik. Österrike menar nemligen, att en lösning, som tillfredsställer Tyskland, bäst uppnås genom ett vänskapligt förhållande till Preussen, medan det vid altarrunden under skriftermålet, kom han an osnA att lacta äÄrat nodast Praoectak.