Aftonbladet – 10 januari 1865, sida 3

EKONOMISKT. Ett och annat om riksbanken. Den stora uppmärksamhet, som riksgälds kontorets operationer ådrogo sig under oci eliter den sednast verkställda statsrevisionen gjorde att endast en jemförelsevis ring: del af den, för reviderandet af statsoct bankoverkets alla vinklar och vrår afsedde tid kunde användas för att taga närmare kännedom om riksbanken och hvad sig in. om dess styrelse och förvaltning tilldragit. Icke destomindre företer den nu offentliggjorda berättelsen angående bankoverkets revision år 1864 ett och annat begrundansvärdt, som torde böra uppmärksammas. För icke länge sedan togo vi oss friheten uttrycka den önskan, att hrr bankofullmäktige ville taga under omprölning, huruvida de ej kunde afstå från så beskaffade vexeloperationer, hvilka bidraga attförringa värdet af riksbankens sedlar, och hellre ställa vårt mynt på den ståndpunkt det i jemförelse med grannländernas förtjenarartintaga. Af åtvärder i denna syftning skulle blitva en ovilkorlig följd, att myntadt silfver ej vidare för handelns behof komme att exporteras och följaktligen att staten icke ådroges någon förlust genom dylik export. I medelial har under de sednare tio åren exporterats myntadt silfver till ett värde af 1,470,000 rdr årligen. Vidare skulle man undvika både förlusten och förödmjukelsen utt svenskt mynt, som till sitt inneboende värde obestridligen är bättre än både lanskt och norskt, i dessa våra grannländer västan alltid gäller mindre. Hela vår imort och följaktligen allt hvad som konsuneras af utländsk vara, betalas högre än vad som vederbör. Riksbanken behöfde cke såsom nu, då dess styrelse synes benöda sig att hålla ned värdet på riksbankens egna sedlar så mycket som möjligt, aflåtligen vara betänkt på import af silfer. Skulle någon, i bankoverkets mysterier !emmastadd person, behaga förklara hvaröre det aldrig ifrågakommer att hitföra ilfver och att emot detsamma begära riksankens sedlar, så vore en sådan förklaring