Aftonbladet – 10 januari 1865, sida 3

-,. HS IHMHUCHalll, ) KNomMma Ul dera könnedom. Börstidningen är ganska böse? deröfver att vi ej ansett oss kunna gilla Börstidnin gens förfaringssätt att rekommendera en skilda bankir-firmor till allmänhetens för troende, just emedan det, i fall förändrade förhållanden gjorde eådant nödvändigt skulle medföra betydliga svårigheter att : tid varna allmänheten. Börstidningen bestrider icke, hittills åt minstone, riktigheten af denna vår åsigt, men bemödar sig i stället att göra troligt, att den firma, som tidningen rekommenderat, icke är ett enskildt hus. Sin bevisning för detta påstående stöder Börstidningen derpå, att den ifrågavarande firman genom dagliga tillkännagifranden i de flesta tidningar söker uppsamling af lediga kapitaler och att dess inbetalda grundfond af en million riksdaler bildats af 228 personer, hvilka i egenskap af kommandit-delegare tillskjutit detta kapital?. Att bankirer annonsera flitigt är ingenting ovanligt. Bankirfirmorna C. G. Cervin och L. Meyerson förekomma ofta i tidningarnes annons-afdelningar, utan att dessa, så vidt vi känna, göra anspråk på att betraktas annorledes än såsom aktade enskilda bankirfirmor. Att det fordrats 228 personer för att sammanskjuta en million rikedaler, I vittnar om försigtighet å kommandit-delJutan fast heldre på lagar, som ännu icke legarnes sido. De hafva emellertid icke iklädt sig något slag af vidare ansvarighet. Den ifrågavarende bankirfirman kan, enligt vårt förmenande, så mycket mindre anses för annat än ett enskildt hus, ithy att den grundar sig icke på gällande författningar, äro stiftade. Huruvida sådana bolag böra genom lag sanktioneras är en fråga, som vi icke nu diskutera, men faktiskt är, att den nya banklagen visserligen medgifver inrymmande af kommandit-delegare, dock aldrig till högre belopp än hälften af hvad de solidariska bolagsmännen tillskjat vidare förutsätter banklagstiftuingen ett vida större antal än två solidariska bolet nn På grund häraf torde man vara buättigad att hysa den uppfattning, att en firma icke blifver en bank derföre att densamma kallar sig så. Börstidningen återkommer äfven denna gång till sin käpphäst, agitationen mot de Ch kilda bankernas å vista förbindelser. Börstidningen förmenar, att de enskilda bankerna borde acceptera på 4, 8, 14 dagar ce. efter uppvisanaet, och att inom köpmanskåren växer dagligen antalet personer, som sluta sig till denna åsigt. Vi tro dock att allmänheten skulle blifva föga belåten med att nödgas äla sig två gånger för att i bankerna d en postremissvexel, uppoch aft till So . Börstidningen behag 2 vär artikel en 7gul färg; vi förstå ej rätt meningen härmed, men af hvad i Börstidningen förekommit är påtagligt, att Börstidningen i dessa frågor är ?litet grön?. Slutligen förekommer uti Börstidningen en insinuation, som lika med mycket annat tyder på a:t Börstidningen representerar en illa dold ovilja emot våra i:hemska banker. Man löser nemligen ?att vissa bonker böra halva en viss respekt för the English and Swedish bank, så tramt de besitta nägon tacksamhetskänsla?. Vi tillåta oss tro, att denna utgjutelse saknar all grund, hvaremot vi förklara ose villige, att i händelse Börstidningen kan ippgifva några fakta, hvarpå dess insinuaion stöder sig, genast offentliggöra dem. sildt böra vi nämna, att Börstidnin; rklarar att dess redaktion ej har till versoner, som icke prenumererat å tidninen, utsändt i korsomslag det nummer al lensamma, hvilket innehöll artiklarne om nskilda banken. Vi betvifla ej ett ögonnlick riktigheten al denna uppgift, men pedja att få sästa Börstidningens uppmärkamhbet derpå, att detta förhållande icke nnefattar något bevis att ej andra kunna a funnit sin räkning vid en sådan gratisitdelning af bladet, och att således äfven år uppgift eger sin riktighet, hvilket vi afva all anledning att tro. Hvad slutligen angår Börstidningens nspråk, att vi skulle i vårt blad aftrycka ess tre spalter digra genmäle med sina ilogor, af hvilka en del för längesedan arit i vårt blad publicerad, så bedja vi i fästa vår kollegas uppmärksamhet derpå, it det ännu icke blifvit bruk vid polemik lika tidningar emellan att aftrycka hvarndras artiklar in extenso. Vi ha icke eller funnit att Börstidningen velat för sin el i det fallet bryta isen, ty ännu åtminorie har tidningen icke aftryckt den artiel i Aftonbladet mot hvilken den riktade rågavarande genmäle. Det kunde ju vara yttigt att hålla i minnet regeln: Allt det viljen att menniskorna skola göra eder, et gören I ock dem.? exel, eller vexel dragen på kre-s EKONOMISKT.