Aftonbladet – 6 januari 1865, sida 3

Man bör på allt sätt, äfven från statens sida, uppmuntra de försök, som göras ait åstadkomma något dylikt men icke begära allt på en gång och icke alldeles utdöma en vigtig industri så länge man ännu icke har eller kan skapa någon bättre. Beklagligt är väl att medan vi exportera halre nödgas vi importera råg, men detta har till stor del sin grund i landtbrukarens ännu rådande åtrå att vilja agera spanmålshandlare, att i det längsta hälla på sin spanmål icke på afsättningsstället utan hemma hos sig, så att han icke en gång kan begagna sig af gynnsamma konjuaokturer. Det ör icke utan allt skäl, som man påstätt att Stocsholms befolkning ofta skulle vara utsatt för hungersnöd, om den icke hade den utländska spanmålen att tillgå. Felet ligger äfven hos köpmännen, hvilka icke genom anskatfande af rior och billiga magasiner samt villighet att lemna försträcknirgar gjort en ordnad spanmälshandel möjlig. Det är lättare att på kredit införskrifva främmande spanmål än att köpa säden af den inhemska producenten eller gifva honom lån på sin varu. Afven här spörjes verkan af bristande kapitaltillgång, men åt dessa och andra dermed likartade sidor af frågan tyckes Allehanda egna ringa uppmärksamhet. Bakom alla hennes klagomål ligger ett oförståndigt yrkande på statens mellankomst. Vi skola en annan gång korteligen redogöra för en förträfflig artikel i detta ämne af prof. Nathhorst, som nyligen förekommit i den af honom utgilna tidskriften.