Aftonbladet – 6 januari 1865, sida 3

Om torghandein i hufvadstaden. Den med ingången af detta år af öfverstäthållareembetet vidtagna organisationen af torghandeln i hufvudstaden har redan väckt stor belåtenhet — och detta med rätta — hos eåväl köpare som säljare. En sak återstår dock, som öfverståthällareembetet troligen icke kommit att tänka på och som vi kanske derföre blott behöfva påpeka för att få till stånd. Det har nems igen ofta inträffat att personer vid handel å såväl Kornhamnstorg som Hötorget blitvit bitna af ilskna hästar, och sednast å det förstnämnda torget, der en qvinna höll på att få ena bröstet afbitet, om icke de till en särdeles m; ckenhet påhafda kläderna något försvagat det häftiga bettet. Med enannen ordning vid placerandet af böndernas vagnar kan sådant helt och hålletförekommas, på samma gång en sådan ordning både skulle lemna plats för flera vagnar å torget och se bra ut samt bereda en stor lättnad åt både säljare och köpare. — Denna oråning vinnes om t. ex. hvarje morgon 3å4 poliskonstaplar stationeras äå Kornhamnstorg och dessa tillsäga de först ankommande landsboerna att köra upp mot trottoaren ntanför Schinkelska huset och der, med hästarne vända mot trottoaren och vagnsändarne utåt torget, uppställa sig i en linie emellan båda Nygatorna och med 2 alnars mellanrum mellan hvarje vagn; sedan denna linie blifvit full, bildas en andra linie, 4 alnar från den förra, men med hästarne vända åt slussen och vagnsändarne åt förra liniens vagnsändar, så en tredje linie med hästarne vända mot andra liniens hästar, och så vidare hela torget utåt. Genom denna anordning bildas ett slags gator, der de köpande kunna passera irån vagn till vagn utan att hvarken behöfva riskera bliva bitna af hästar eller få sina kläder förstörda af vagnshjulen, hvarförutom mycken tid skulle inbesparas för den köpande, som nu måste gå alla möjliga omvägar för att komma till en vagn, der han på utstånd ser den vara, som han önskar köpa. Vi äro öfvertygade att den nu föreslagna ordningen lika lätt kan åstadkommas af de på stället stationerade konstaplarne, som den de nu hälla genom att från alla fyra hörnen sammanfiösa bönderna med sina vagnar i en klump midt på torget, så att ingen menniska utan största svårighet och risk kan komma nära vcegnarne för att göra uppköp. Iätskilliga större landsortsstäder, deribland Norrköping och Örebro, har en sådan ordning, som den vi här föreslagit, länge varit rådande å salutorgen under de s. k. jorgdagarne, och landsboerna blefvo der, efter ett års förlopp, så vana dervid och funno ordningen sä nyttig för dem sjeliva vid försäljningen af sina produkter, att de sedandess, snart sagdt utan uppmaning ef af den der stationerade polisbetjeningen, uppställa sina vagnar i den ordning man päbjudit. Samma förhållande tro vi skulle äfven här izom kort komma att ega rum, då som man vet landimunnen är angelägen att snart få utsåldt och gerna vill göra allt för att lå sin vara bemärkt och lätt åtkomlig för köparne. Man skall kanske anmärka, att svårighet kunde komma att uppstå för en landtman, som hade utsåldt och ville lemna torget, att komma ut till gatan om han stode i midten af en linie ; men så blefve alldeles icke förhållandet, tvärtom skulle detta gå lättare för sig att genom någon strykning och bakvagnens vridande komma derifrån, än det nu går att komma ut från den labyrint, i hvilken han är insnärjd så länge den mnuvarande ordningen existerar. X.