Aftonbladet – 6 januari 1865, sida 3

:I Dalander och Evert i Göteborg, hvari förJaf en Allmän industrikalender för Sverge, ininom landet bedrifvas, jemte utsatta tillJEtt sådant framsteg har denna industrigren, I formar för ljusstöpningen. et kommer, eningens handlingar hädanefter komma att inrymmas i en särskild aldelning, har ännu icke hunnit utkomma; men ordföranden tillkännagaf att såsom bidrag till tidskriftens ltlörsta häfte för innevarande år blifvit till lutgilvarne öfversänd en redogörelse för Isvenska slöjdföreningens uppkomst och dess verksamhet, alltifrån dess början år 1845 intill det sista arbetsåret. Vidare tillkännagafs, att man tillämnade utgifvandet nehållande dels förteckning ölver idkarne af de mångfaldiga grenar af industri, som verkningsvärden för dem, som i sådant afseende vilja meddela nödiga uppgifter, dels äfven annonser, som mot en stadgad låg afgift mottagas till införande. Liksom man vid en industriexposition på ett ställe får se samlade profver af allt hvad landets industri förmår frambringa, skall man också, om utgilvarne af industrikalendern lyckas få den någorlunda fullständig, kunna genom densamma erhålla en öfverblick af hela landets produktion. Utgifvandet ombesörjes af slöjdföreningens sekreterare. Kapten Gestrins vid sammanträdet den 2 November gjorda hemställan, angående disposition för framtiden af föreningens tekniska samling, hade af anförda skäl äfven mäst förblifva hvilande under sednaste månaden. Derefter föredrogs ett af åldermennen Lund den 2 November väckt förslag om ändring i 15 af föreningens stadgar, som nu skulle definitivt afgöras, och antogs siyrelsens på grund deraf gjorda hemställan, att för besluts fattande hädanelter 4 ledamöter af styrelsen, utom ordiöranden, skulle vara tillstädes. Till ledamöter at föreningen hade styrelsen beslutit inkalla: brukspatronen Fr. Göranson, medicine dr E. M. Edholm, mekanikern A. Lsgervall, målaremästaren G. A. Sefbon , civilipgeniören Jacques Lamm och direktören Ludvig Rinman, hvarjemte till korresponderande ledamöter blifvit kallade: professor F. Reulesux i Berlin, skoldirektör O. Jessen i Hamburg, dr G. Schedermann i Chemnitz, dr F. von Steibeis i Stuttgart och civilingeniören O. Pihl i Kristisula, hvarjemte o styrelsen anhällit att få såsom föreningens hedersledamoter anteckna: hrr justitiestatsministern frih. De Geer, norska statsministern Sibbern, statsrådet F. Stang i Kristiania samt direktör dr K. Karmarsch i Hannover. Professoren C. Palmstedt höll härefter ett föredrog om tillverkningen af stearinljus, denna fabrikations uppkomst och utveckling i Frankr.:ke semt sluthga införande i Sverge, hvaraf inhemtades, att franska kemisten prof. E. Chevreuls år 1813 upptäckte stearinen, hvars första användande till ljusstöpning secermera uppfanns af Gay-Lussac, hvarefter Adolphe de Milly och dr Moiard år 1829 i Paris anlade den första större stearinljusfabrik. Om denna industris införande i Sverge lemnade professoren det meddelande, att förenämnde Milly, som äfven egnade sig åt skaldekonsten, tillsände konung Carl XIV en hjeliedikt, för hvilken han belönades med en porfyrvas från Elfdalen. Af tecksamhet dertör tillskref han sedermera konungen ett bref, hvari han lofvade att meddela alla upptäckter rörande ste rinljusfabrikationen, så att denna industri kunde utbredas i Sverge, om svenska regeringen ville sända någon lämplig person till Paris för att i hans fabrik taga kärnedom derom. Prof. Palmstedt erhöll detta uppdrag år 1837 och, sedan han påjstället inhemtat alla erforderliga upplysningar, afgal han vid sin hemkomst en fullständig beskrifning om de Millys fabrik och tillverkningssättet, hvilken öfverlemnades till teknologiska institutet. Nuvarande fabrikören Joh. Michaölson, dåvarande lärare vid institutet, egnade deråt sin uppmärksamhet, och genom hr L. J. Hiertas företagsamhet uppstod kort tid härefter den första stearinljusfabriken i vårt land, hvilken anlades vid Liljeholmen, hvarefter flera personer härstädes: hrr Joh, Johansson, eom anlade en större fabrik i Klara, F. Th. Guilletmot, Lagerberg och L. Montn egnade sig åt denna industri. Den för sta stearinljusfabriken i Göteborg anlades af C. W. Helander. I Landskrona uppstod afven en fabrik. I den öfversigt, som lemnades öfver tillverkningens storlek, meddelades att fabrikationen af stearinoch margarinljus, enligt officiella uppgifter, år 1863 uppgick till 979,190 skålp. med ett penningvärde af 700,116 rdr, och att samma år från andra länder infördes endast 222,522 skålp. som före 1837 här var alldeles okänd, på 27 år tagit, och har det inhemska fabrikatet, fom eger företräde framför det utländska, vunnit pris vid verldsexpositionerna både i London och Paris. Prof. Palmstedts föredrag åskådliggjordes genom förevisande af profver på stearin och liksom beskrifningen öfver de Millys fabrik, att införas bland föreningens handlingar 1 Iden här ofvan omnämnda tekniska tidI skriften. Hr Palmstedt nämnde äfven några ord om hr K. Almgrens fabrikation af siden, Afvenså omnämndes hr Folckers färgning af silke, som sades vara jemförlig och till och med öfverträffade färgerierna 1 utlandet. Slutligen förevisade bokbindaremästaren J. G. Lindström tvenne af honom inventerade små modeller till sjuksängar, som syntes vara särdeles ändamålsenliga och beqväma vid svårare sjukdomsfall och kroppskaTI dor. gåsom benbrott m. m. Patienten kan