Aftonbladet – 29 december 1864, sida 3

Article Image
skolvalen blef förhållandet annorlunda, oaktadt presternas ansträngdaste varningar. Prestväldet ar härigenom vunnit ett stort afbräck. J Freiburg, kurians säte, föllo 400 röster på ett frisinnadt ortskolråd. Presternas öfverdådiga fanatism ha flerestädes skadat deras sak. I enlandsförsamling utöste presten från predikstolen så passionerade smädelser mot nya skollagen, ait Börgermeister afbröt honom med orden: Hr pastor, om ni ej nu slutar med sådana skällsord, så lemnar jag med kommunalrådet kyrkan. i en församling stämde kommunalrådet presten för aans smädelser från predikstolen mot delugande i valet, hvarpå presten för att undgå laga näpst måste från predikstolen inför hela församlingen itertaga smädelserna. Ett stort förebud till folkmedvetandets emancipation undan prestoket har : allt detta uppenbarat sig, som kanske är af större vigt än hela skol-lagen. Emellertid är detta blott första akten afstriden. Viskola framsJ!eles meddela, hur det artar sig med skolornas uppsigt utan presternas deltagande i ortskolrådet och om kyrkan genomdrifver friskolor. Så snart Jet i handling visar sig, att skolan lugnt och ordnadt undervisar och bildar ungdomen äfven utan presterlig uppsigt, skola församlingarne med särlek omfatta den nya ordningen. Och ju far re regeringens ställning i skolsaken blir hos iörsamlingarne, desto mindre blir utsigten för de presterliga friskolorna. 4 Af evangeliska kyrkans prester ha blott en inga 10p ortodoxer, ungefär desamma som anställde ttarprocessen mot Schenkel, satt sig emot skol. -agen och uttalat sig deremot på en konferens i Durlach. Den ringa sympati dessa hade qvär citer Schenkelska affären ha de nu totalt förlorat, då man ser dem draga i främmande ok med le påfviske. Ortodoxien blottar allt mer och mer sina syften i folkfiendtlig riktning. Elfva kretsskolråd ha blifvit utnämnda, deribland tre diakoner, d. v. s. evangeliska prester, som äro lärare vid elementarskolor och tillika predika. Aftäckandet af Melanchthons monument i Bretten bivistades af storhertigen, som både vid festplatsen och dinern citerade ord efter denne teoiog, som starkt anslogo i det sammanhang, hvari de ställdes till nutidens andliga förhållanden. Furstens yttranden anföras såsom gripande och elektriserande, samt visade ytterligare, hur på det innerligaste mest personliga sätt han sammanväxt med samtidens djupgående frågor och principer. Öfverkyrkorådet har afgifvit en ytterligare skrapa åt 72 prester, som på ett möte i Durlaeh åter sammangaddat sig mot Schenkel och kyrkoförfattningen. Hannover. Den berömde pastor Harms i Hermannsburg och Hans hednamission tilldrager si, en alltmer klandrande uppmärksamhet. Ri piskmissionären? Hardeland, som Harms ltit nämna till superintendent i Afrika, har under sin hemvaro i höst hållit åtskilliga föredrag, som genom sitt innehållslösa svassande äfven sårat de trognaste anhängarne. Pressen har börjat att i anledning af Hardelands uppträdande skarpt och kritiskt nagelfara med det hittills ur sigte lemnade missionsväsendet och lemnat ganska märkliga uppgifter. Det af oss förut omnämnda verket Pietismus und Christenthum im Spiegel der äöusseren Mission? af Langhaus har gjort en oerhörd sensation i Tyskland och tyckes verka en ny epok i missionssaken. Vi skola med det första Hdogöra för hvad som i denna väg blifvit tillgjordt. Emellertid ser det ut, som missionen efter Hermannsburgereller Leipzigermetoden sett sina bästa dagar i Tyskland. Livingstenes efter lång erfarenhet uttalade ord: Af missioner, som ej använda andra medel än lärorna, väntar jag intet; en mission måste söka lyfta nfödingarne, om hon skall ha några följder?, detta ord börjar mer och mer förstås, till och med af allmogen. En Afrika-resande, baron v. d. Decken. af den bekanta hannoverska familjen, säger: På 20 missioner kommer en döpt afrikan, karlar, som hålla ut så länge man trakterar dem och skänker brokiga kläder.? Det går nu ej längre an att afspisa alla anmärkningar mot missionsverket med den fömla reträngen, att allt sådant härleder sig från iderliga resande, som vilja fritt drifva otukt med infödingarnes qvinnor. Synnerligen från Kina, och ännu mer trån Ostindien hvimla uppgifterna af falska färgläggningar, som gifvit europcerna ett alldeles ralskt NeBrepp om sakerna. Praktiskt förstånd felas ofta. Så har nu t. ex. Hardeland med stora kostnader låtit Rp kafterspråket öfversätta och trycka den nya kasserade hannoverska reaktionära katkesen till själaföda för kaffrerna! Afven Sverge betalar dryga summor till missionsverket ; mången enko-skärf utgår från försakande hjertan. Må vi derför äfven här något litet dra undan täckelset, äfven om mångens allraheligaste derigenom skulle blottas för dagens ljus och idolen synas med skoningslös hand angripen. Bremen. Den nyligen aflidne pastor Nagel skildras som en ovanlig man, om hvilken det bland annat heter: Man kan för dem, som, otillfredsställda af kyrklig dogmatik och vulgär rationalism, äro i fara att aflägsnas från kyrkan, ja från kristendomen, liksom för de prester, som vilja bilda sig sjelfva efter vår tids odlingsanär ej nog kraftigt rekommendera hans preikningar som det bästa den homiletiska litteraturen har att uppvisa, särdeles hans sista samling: Das Christenthum in seiner Wahrheit. Hans verksamhet och karakter, som äfven aftvang de afgjordaste dogmatiska motståndare den största högaktning, har funnit ett vida större erkännande, än han sjelf anade, och väckt för honom en kärlek, som efter hans bortgång på gripande sätt äfven funnit det materiella uttrycl att hans efterlemnade enka och 10 barn, för hvilka han ej kunde samla några jordiska skatter, utan bekymmer motse fiamtiden.? Han har ifven skrifvit tre dramer: 1) Paulus, skildrande konflikten mellan hedendom och kristendom; 2) Angelika, mellan katolicism och protestantism; 3) Servet, mellan fria vetenskapen och den krassa ortodoxien.

29 december 1864, sida 3

Thumbnail