Aftonbladet – 24 december 1864, sida 3

på samma gång han klappar eller ringer. TT Att brefbärareafgiften ingår i portot — som det oaktadt endast är 7!(2 öre — behöfver jag knappast säva, ty i ett så praktiskt land som England skulle man ej nöja sig med Iden långsamhet, som förorsakas af vårt sätt att härvid gå till väga, då brefbärarens mesta tid åtgår vid väntandet på breflösen. Den skenbara förlust postverket härpå gör ersättes törhända dessutom genom den härigenom ökade korrespondensen; ty många bref blifva nu i Sverge oskrifna blott derföre, att man vet, att de skulle medföra en — Om än ringa — kostnad för emottagaren. Som du vet fortskaffas ej ofrankerade brefinom Sverge, och följden är att om jag der råkar lägga ett vigtigt aftärsbref ofrankeradt uti en breflåda, eller ock ett illa påsatt frimärke faller af, så kommer brefvet aldrig fram, och, hvad värre är, afsändaren har härom ingen aning. I England fortskaffas såväl frankerade som ofrankerade bref, men vid framlemnandet af inländska bref af den sednare sorten får emottagaren erlägga dubbelt porto. Bref, som ej kan fortskeffas till följd af ofullständig adress, eller derföre att adressaten ej kan fås reda på, eller af något annat skäl, skickas alltid till kontoret i London för återsända bref. Inländska bref öppnas der och återeskickas genast till afsändaren om de innehålla dennes namn och adress: hvarom ej, brännas de. Utländskt bref återsändes till det land, från hvilket det kommit. Följande faktum visar fördelen af detta förfaringssätt. Jag erinrar mig nemligen för några år sedan, att en svensk sjöofficer, för tillfället tjensigörande på engelska linieskeppet Orion, skickade på posten ett ofrankeradt eller med otillräckligt antal frimärken försedt bref, adresseradt till en landsman utom England. Stället, dit brefvet skulle, råkade vara bland dem, till hvilka ofrankerade bref ej kunde fortskaffas, och brefvet skickades följektligen till det s. k. ?Returned letter Office?, der brefvet öppnades, förseddes med stämpeln — ?retourPneradt för bristande porto? —, samt återsändes under adress: Din tillgifne van Gustof. Esqve H. M. S. Orion. Channel Fleet. Adressen gaf sekonden på Orion mycket att fundera på, ty någon med det ovanliga namnet van (vän) Gustaf fanns ej ombord; men man kom dock omsider underfund med förhällandet. För att få ett begrepp om huru fort bref utdelas i England behöfver man blott veta, att i London, som har mångfaldigt större korrespondens än rågot annat ställe i verlden, utdelas bref från generalpostkontoret tolf gånger om dagen till den del af staden, som ligger inom ett afstånd af tre engelska mil från nämnda kontor, och sju gånger om dagen till den öfriga delen al staden och dess förstäder. För hvarje brefutdelning åtgår ungefär en timma, från dess början räknadt. Vid hvarje engelskt postkontor af någon betydenhet får man numera köpa postremissvexlar och på de sednare åren har man med postkontoren äfven förenadt sparbanksinrättningar. Ensomt i London finnas öfver 350 postkontor der remissvexlar kunna erhållas och de flesta af dessa göra äfven sparbanksaftärer. Till publikens tjenst utkommer i England qvartaliter fullständig officiel posthandbok, — och nu nog härom. Sedan fregettens koloch vattenförråd blifvit kompletterade, en del proviantartiklar m. m. upphandlade, samt s. k. regnkläder, hvilka ej ingå uti manskapets kronobeklädnad, anskaffade för besättningen, var Vanadis redan den 18:de segelfärdig. På de från fregatten synliga kustvsktstationerna var hissad varningseignelen: Hårda stormar äro att förvänta från nästan motsatta håll successive?, och under sådana förhållanden var det ej skäl att gå till sjös. Dessa signaler, som från amiral Fitz Roy, chefen för engelska kommerskollegii meteorologiska afdelnivg, telegraferas till alla Storbritanniens sjöstäder, och genast repeteras af alla kustvsktstationer, grunda sig ä egna observationer i förening med dagiga väderleksrapporter från olika delar af Europa: de slå sällan fel, och hvem kan säga huru många dyrbara menniskolif ock huru mycken egendom genom dem redan räddats från undergång! Huru önskvärdt är det ej för alla kustländer att på samma sätt kunna varna sina sjöstäder och fisklägen för hotande stormar. Det förutspådda ovädret lät denna gången ej lävge vänta på sig, ty redan den 19:de blåste det hårdt, först från söder och sedan från NNV. Ovädret fortfor den 20:de och 21:a, samt nådde den 22:a sin höjd, och vi lågo nu med stänger och rår strukna. Söndagen den 23:e på e. m. bedarrade stormen ändtligen, och följande middag den 24:e gingo vi till sjös från Plymouth. Som mitt bref redan vuxit utöfver den för detsamma bestämda längd, vill jag ej trötta dig med nägon längre skrifning öfver vår, dessutom temligen enformiga, passsge öfver Atlanten. Vare det nog segdt, ett vi följde den på grund af f. d. superintendenten vid observatorium i Washington, numera ?rebellen? Maurys vind och strömkartor, för denna tid på året utstakade väg, som går temligen rakt öfver oceanen oc tätt söder om Stora New-Foundlandsbanken. Vi voro fullt beredda på svårt väder och detta uteblef ej heller, ehuru vi förskonades för den bistra köld, eom ofta nog åtföljer stormarne denna tid på äret. Första hälften af resan gick både fort och lätt, och redan den 7:de voro vi halfvägs. Först den 10:de dennes, då vi befunno oss på 50 å 60