Aftonbladet – 16 december 1864, sida 2

?Alltför möjligt, mon cher! i ditt tycke åtminstone . . . Jag för min del fann benne glad, älskvärd och naturlig. Det var riktigt uppfriskande att tala med henne . Inte ringaste tillstymmelse till sjåpighet, koketteri eller snarstickenhet. ?Verkligen !? ?Verkligen!... Har du aldrig talt med henne? Aldrig sett henne förr 27 ?Jo, bevars! många gånger; men jag har inte fästat någon synnerlig uppmärksamhet vid henne, annat än att jag tyckt henne vara särdeles vanlottad på utseendets värnar. Likväl — det är helt naturligt, hvilken flicka som helst skulle förefalla ful vid sidan af min Emelie. .. PMin Emelie?, härmade Helge förtretad; Cmin Emelie är en liten gås, som inte har hälften så mycket förstånd i hela sin lilla hjerna, som hennes kusin i sitt lillfinger, acker. .. bevars! den ena kan vara lika så vacker som den andra; det kommer an på smak. Jag ville just veta hvad det egenti är för fel på Id ende?... Hon mål endrägten melian de båda kamraterna, hade Edvard under sednare delen af hans väns tal, råkat falla in i några poetiska distraktioner, hvilka kommit bonom att helt och hållet tappa bort samtalscråden. Hvad jag sade? jog side att klockan slår etraxt tolf samt att vi göra bäst att sätta oss i en omnibus ock fam hem?, genmälde