Aftonbladet – 15 december 1864, sida 2

— K. M:t har den 18 sistl. November funnit godt tillåta, det öfverdirektörens vid landtteriet utlåtande i anledning af rikets sednast amlade ständers hos K. M:t framställda anållan om revision och omarbeining af K. M:ts örnyade landimäteritaca af den 12 Maj 1857, nå, emot en kostnad af högst sexhundrariksdaer, hvilken skall bestridas af anslaget å sjette måfvudtiteln till s:rifmaterialier och expenser, i tt tusen exemplar. till trycket befordras, för att, senom öfverd:rektörens försorg och i enlighet med ans förslag, till landtbruksakademien och K. VM:ts befallningshafvande samt hushållningssällskapen i länen och samti de på. eget ansvar lerstädes arbetande landtmätare utdelas, äfven som genom bokhandeln göras för allmänheten illgängligt, som ock bemyndiga öfverdirektören neddela bemälde myndigheter och tjenstemiän, samt i öfrigt kungöra, att de ytranden, till hvilcas afgifvande så väl dessa myndigheter och tjenstemän, som andra för saken intresserade kunna ma sig befogade, böra till öfverdirektören inndas före den 1 Februari nästkommande år, warefier öfverdirektören eger med dessa ytranden och det egna utlåtande, som deraf kan jöranledas, till K. M:t inkomma. — Sedan vid landsstatens andra allmänna nöte i Stockholm, den 3 och 4 Augusti sist). år, åga uppstått om och huru ersättning skulle till or utgå för utmätning i de fall der både ordringsegare och giäldenär saknade tillgångar, samt huruvida vid sådant förhållande fordringsgare, utan att hos exekutor förskjuta utmätningskostnaden, egde rättighet att få utslag verkildt, och vid mötet blifvit uppgifvet, att i nämnde fall olika åsigter gjort sig gällande, så: utt en del exekutorer, med uppoffring af ersättning för utmätningskostnader, på fordringsegaren3 begäran verkställt de för sådant ändamål ill dem öfverlemnade utslag, men andra åter cke lagt hand vid exekutorialet förr, än nämnde. kostnader blifvit deponerade, samt att inom några än K. M:ts befallningshafvande på framställning skulle beslutit och i allmän kungörelse tillkännagitvit, att då någon begärde handräckning för verkställighet af dom eller utslag, ålåge det honom att jemväl förskjuta de kostnader, som med förrättningen kunde vara förenade, hvaremot inom andra län Kongl. M:ts befallningshafvande på enahanda sätt förbjudit vederbörande exekutorer ut i slika fall taga förskotter, samt, med anledning häraf och då i denna fråga, der bestämda jöreskrifter i lag saknades, behofvet af sådana vore så mycket större, som derpå i väsentlig mån berodde, huruvida exekutor egde någon säkerhet att ens komma i åtnjutande af det ringa ersättningsbelopp, som vore honom lagligen förannadt, mötet beslutit att genom dess beredningsutskott skulle till K. M:t ingifvas ansökning om erhållande af föreskrifter derutinnan, antinsen särskildt eller i sammanhang med ordnandet och bestämmandet af allt hvad till utmätningsväsendet hörde, — så har nämnde berefdningsutskott, uti en till K. M:t ingitven skrift. med bifogande af utdrag af det vid mötet i frågan förda protokoll och under förmälan, det egentliga orsaken till. mötets beslut låge 1 det olika ållandet mellan lösen för handlingar enligt lande expeditionstaxa och den resekostnad. som för exekutor å landet uppstode vid verkställandet af utslag i utmätningsmål, anhållit att K. :t täcktes i afseende å de kostnader, som i fönde fall vid behandlingen af enskilda personers skuldförbindelser drabba exekutor, medlela de föreskrifter, som kunde finnas lämpliga. Uti häröfver, till följd af remiss, den 30 sistl. September atgitvet utlåtande harjustitickanslersembetet, efter lörmälan, bland annat, hurusom ustitiekanslersembetet ansåge det vara uppen bart, att den föreskrift, som, enligt hvad vid omförmälda möte uppgitvits, skall inom nägr blifvit af K. M:ts befallningshafv om utmätningskostnadernas törskiutande af utmätningssökanden och det bruk, som i öfverensstämmelse dermed skall gjort s:g gällande, saknade allt stöd af nu gällande lag. — beträffande frågan huruvida ett stadgande i sådan syftning må vara af omständigheterna påkalladt hufvud sakligen anfört, att aet väl å ena sidan syntes rara med billighet öfverensstämmande, att, då ;xeku: or anmodades om utmätnings verkställande, honom bereddes säkerhet för utbekommande af den ersättning han derför enligt lag borde åtnjuta, och att utmätningssökanden tillhandahölle ex kutor nödiga medel till bestridande af de utgifter, som med förrättningen voro förenade, men att å andra sidan emot ett sådant stadgande förekomme, att derigenom kunde inträffa att en person, hvars enda tillgång utgjordes af den foriran, för hvilken utmätning söktes, och som således vore urståndsatt att erlägga det erforderiga förskottet till exekutor, blefve beröfvad möjigheten att medelst utmätning undfå betalning r denna fordran: att då det likväl i vår lagftning vore en erkänd grundsats, att ingen må r fattigdom hindras att utsöka sin rätt, skulle let blifva nödigt att från stadgandet om skylhghet att kjuta utmätningskostnaden undanag gjordes för det fall, att fordringsegaren styrkte ig vara för fattigdom dertill oförmögen, genom wilket undantag åter det åsyftade ändamålet att vereda exekutor säkerhet för kostna.:sersättninsens utbekommande skulle tillintetgöras just i len händelse, der en sådan säkerhet varit af benofvet mest påkallad, hvadan och då dessutom veloppet af de blifvande utmätningskostnaderna j syntes kunna med någon säkerhet på förhand ;estämmas, justitiekanslersembetet, med afseende emväl derå att flera andra tjenstemän i likartade all voro underkastade enahanda nödvändighet tt förskottsvis vidkännas de med deras tjensteörrättningar förenade kostnader, samt att utnätningars verkställande ursprungligen ansetts åsom ett tjensteåliggande för fullgörande hvaraf ågon ersättning till exekutor ej egde rum, funne ig böra afstyrka utfärdandet af någon ny förekrift i det itrågavarande ämnet. Vid föredragning af detta ärende den 11 nästl. Vovember har K. M:t, med afseende å hvad jutitiekanslersem betet anfört, funnit förevarande ramställning icke till någon K. M:ts åtgärd förnleda. — Sedan styrelsen för allmänna hypoteksanken anmält, att, till följd af K. M:ts beslut en 7 Augusti 1863, bemälda styrelse, enligt benyndigande af allmänna hypoteksbankens del gare, med fullmäktige i rikets ständers bank räffat skriftligt aftal om de vilkor. på hvilka Ilmänna hypoteksbanken skulle öfvertaga rikets tänders banks fordringar mot säkerhet af intecking i fastighet på landet; samt styrelsen dermte K. M:ts pröming underställt berörda aftal; å har K. M:t, enligt styrelsens härvid gjorda emställan, under den 2 i denna månad iunnit odt ofvanberörda aftal, såsom öfverensstämrande med stadgandena ik. kungörelsen i ämnet f den 7 Augusti 1863 samt för öfrigt ändamålsnligt, stadfästa. re — Sedan rikets ständer för nu löpande tatsregleringsperiod beviljat ett årligt anslag af 0,000 rdr, dels till förbättring, der så påkallas, F notariernes och amanuensernes vid domkapitlen flöning. dels till bestridande af öfriga för konstoriernas expeditioner nödiga omkostnader; så ch efter det nödiga uppgifter och förslag i ämet blifvit från domkapitlen infordrade, utvisane, dels att konsistorii-notariernes i Upsala, Linöping: Strengnäs Westerås, Lund, Göteborg ch ÖS uppgilna löneinkomster öfversti