Aftonbladet – 15 december 1864, sida 2

som hans furstliga syskon, inför fru Helling och buron Ekenstubbe, ständigt barn och ingenting vidare. Ofantligt vackra barn!...? återtog den förra. Nå, de böra väl brås på föräldrarne...? Mycket sannt; men det ser man icke alltid.? Fru Hellings, f. d. skönhetens pappa och mamma hade alldeles icke varit några skönheter. Nå, än sådana ekipager man fick se den tiden... Suchtelen kom åkande efter trespann, med åtta lakejer.? Och Woyna sedan... Hvad han var vacker i sin granna uniform!... När han red ut, åtföljd af sina sekreterare... Minns baron den der präktiga, gråa skymmeln han plägade rida? en ren arab... I hela kungens stall fanns inte en vackrare.? ?Bland hela den närvarande corps diplomatique finns inte en enda, som ens ser ut som en bättre karl .. Och första Maj komma de åkande i hyrvagn ..? PInte det en gång, min nådiga.. I fjol första Maj såg jag Påde :ska och :ska ministrarne kuska af till Djurgården ien af Brunkebergs simplaste åkardroskor. ?Oerhördt! Här på Rosendal, hvilket lif, hvilken prakt var det ej när salig kungen gaf sina eter... Salig kungen minns jag så grannt som det vore i går?, inföll prostinnan, som nu tyckte det vara tid på att få ett ord med i laget. Han gjorde en gång vårt ringa hus den äran. Det var 1827 om hösten, då han skulle fara till Norge; prinsen var också med. Vi fingo bud från landshöfdingen att hans majestät täcktes i nåder spisa middag ovh tillbringa natten hos oss. Jag fick ett