Aftonbladet – 12 december 1864, sida 3

Article Image
Rättegångsech Fa Den af öfveringeniör Hjortzberg i lördags till poliskammaren, under ransakningen röande eldsvådan, inlemnade skrift var af öljande lydelse : PTill öfverståthållareembetet för polisärender ! Vördsam promemoria, med anledning af ållet föreläggande att före denna dag skriftligen afgifva mina inför kongl. poliskammaren den 3 dennes muntligen afgitna förklaring vid då arande under: sökning angående den under natten mellan den 1 och 2 i denna månad vid gasverket timade eldsvåda: Gasverket, som intill år 1860 egde blott ett retorthus och ett reningshus, tillökades nämnde år med ytterligare ett retorthus, jemte till detsamma hörande reningsapparater, hvilka sednare inrymdes uti en saratidiat företagen tillbyggnad af et gamla retorthuset, å dess södra ända och stötande intill det i rät vinkel deremot uppförda nya retorthuset. Det i följd häraf sedermerabenämnda nya reningshuset bestär af tvenne rum, det ena mindre och inrymmande exhauster, kondensator och scrubber, det andra större och innehållande fyra reningskistor med en gemensam hydraulisk ventil. Det var uti detta sistnämnda rum som elden utbröt och, antändande den ofvan derom varande öppna mellanbotten, med stor hastighet spred sig till taklaget utefter hela byggnaden, tillföljd af den då rådande sydliga vinden. Såsom cj varande vid eldens första utbrott kan jag naturligtvis icke redogöra för det verkliga förloppet dervid, hvarföre jag med afseende härå får hänvisa till de vid tillfället närvarande, nemligen undergasmästaren Jonsson och de tvenne arbetare hvilka voro honom behjelpliga vid det kistombyte som skulle verkställas. Med min kännedom dock om såväl appäraternas beskaffenhet, som den åtgärd, hvilken skulle vidtagas för reningskistornas ombyte, kan jag ganska väl inse huru vid olyckstillfället måtte hafva tillgått, hvarföre jag till sakens förtydligande får äran meddela följande. Reningskistorna, här utgörande fyra, tjena till gasens slutliga frigörande från svafvelbindningen och utgöra derföre de mest maktpåliggande af alla reningsapparaterna. hvarföre ock undersökningar om dess verksamhet måste flerfaldiga gånger i dygnet företagas, och tillkommer denna profning den af de båda undergasmästarne, som har vakten vare sig dagen eller natten. Sedan profnimen utvisat behofvet af ombyte, eller gasens leande genom andra med friskt reningsmedel försedda kistor. sker detta medelst den gemensamma hydrauliska ventilens vexling. Denna ventil är nemligen så inrättad, att alla såväl till och utloppsrör för de fyra kistorna, som ett tilloch ett utloppsrör för ventilen, tillsammans 10 rör af 8 tums diameter, sammanlöpa uti ventilens nedra del eiler vattenkar, ofvan hvars vattenyta rören utmynna; ventilens öfre del utgöres af en klocka, afdelad uti flera kamrar, så att, vid klockans nedsänkning uti karet, kommunikationen vörledningarne emellan uppstår parvis, och på så sätt leder gasströmmen i den afsedda riktninsen. Klockan är upphängd uti tvenne kedjor med balansvigter och dessutom belastad med lösa vigter för dess nedhållande uti sin rätta ställning. Då nu gasströmmens riktning skall förindras sker detta, eiler ventilens vexling, på så ätt, att belastningen aftages, hvarefter en man vid hvardera balansvigten med handkraft upp yfter klockan till den höjd, att mellanväggarnes inderkant kan passera öfver rören, då tvenne ndra arbetare genast vrider den omkring en tapp örliga klockan så mycket som, med ledning af len å dess öfre sida angifna indelningen, erforras för att, efter derpå genast vidtagen åternedsänkning, sätta andre rörledningar i förbindelse med ventilens inloppsrör. Ett sådant förfarande med ventilens vexling skulle nu företagas och var äfven så tillvida verkstäldt, att klockan just skulle sänkas, men andens seende Ear

12 december 1864, sida 3

Thumbnail