Aftonbladet – 12 december 1864, sida 3

Prolog vid Skarpskytteauktienen å Dramatiska teatern Fredagen den 9 Dec. 1864. Högtärade publik! jag står förlägen Och vet ej riktigt hur jag börja skall, Ty fast ej splitter ny i denna vägen, Ar qvällens festlighet i alla fall Ovanlig här, der representationer Väl gitvas, som I veten, alla dar, Men der man likväl aldrig hittills har Inbjudit publikum till auktioner! Så är det dock i qväll, och sånggudinnan fer gerna rum uti sin tempelsal Åt detta ädla verk af svenska qvinnan Som aldrig räknar sina gåfvors tal; Som alltid färdig är att bistånd skänka Och som uppfattar snabbt hvar stor ide, Som, alltid gifmild, alitid har att ge Om också gåtvorna ej alltid blänka Så skönt, som dem vi här uppställda se, Och dem vi nu bortauktionera tänka. Vid hvarje auktion, som hvar man vet, Man läser upp i all omständlighet En lång kungörelse från gamla dagar Om auktionens en gång gifna lagar, Om huru man skall ropa in, och ut Sen lösa det inropade till slut, Om hvad procent man måste staden gifva, Och mycket mer, som skulle långsamt blifva Att här upprepa för den lystra krets Som nu att bjuda synes ren tillreds, — Man derför trott i qväll sig kunna våga Att lemna ut kungörelsen i fråga, För att i stället säga några ord Till ett välkommen för de gäster många, Dem snart man hoppas kunna rigtigt fånga Med gyllne garn från gifmildhetens bord!