Aftonbladet – 7 december 1864, sida 3

verklig kontroll kan vinnag, icke användes för detta ändamål eller blifvit föreskrifvet såsom en nödvändig jordeboksanteckning. Detta medgifva vi dock icke hafva inträffat, men vår uppgift är dock i det fallet grundad, att marker, öre och penningar, ehuru en föråldrad och derför i alla andra räkenskaper afskaffad mynträkning, måste enligt den förfelade förenklingsmetoden qvarstå i vårt jordeboksväsende, onktadt den reform deri, på hvilken regering och ständer nu i så många år arbetat. vi hafva sagt, att från hemman afsöndad jord med sin afgäld skall antecknas i den nya jordeboken, oaktadt bestämmandet af denna afgäld, enligt 1827 års förordning, omöjligen låter sig göra annat än på måfå. Deri lära vi åter misstagit oss. Vi upplysas nemligen nu, att afgarden bestämmes af vederbörande myndighet och beloppet antecknas i enlighet dermed i jordeboken till skattskyldiges ledning och efterrättelse. Vår värde motståndare vederlägger oss alls icke häruti; ty att afgälder bestämmas af vederbörande myndigbet hindrar visst icke att den bestämmes på måfå, helst det omöjligen kan ske annorlunda, till följd hvaraf den ock lärer i nästan alla län göras olika. Vi upplysas äfven, att forslingstungan af upplagd afradsoch kronotiondespanmål numera förlorat största delen af sin betydelse, enär den inträffar ytterst sällan och blott då den skattskyldige sjelf så önskar, hvilket vi uppmanas att icke missunna honom. Ack så välvilligt! Förmår då vår värde motståndare eller låtsar han icke förstå, att just trasslet med uppsägningen af spanmålen, dess forsling 6 då d mil, mellangift af prisskilnaden m. m. afhåller och hindrar den skattskyldige från att tillgodogöra sig sin uppsägningsrätt, hvaraf han utan tvifvel eljest skulle temli gen allmänt begagna sig under närvarande penningebetryck, då en vinst deraf kunnat uppkomma af 1 å 2 rdr pr tunna. Omdömet om vårt förslag för jordegendomars lika beskattning synes deremot innebära ett så fullständigt erkännande att vi träffat en rättvis medelväg, att vi knappt sjelfva kunnat önska oss det bättre; ty ehuru vår motståndare påstår, att vi, vid yrkandet på all jords lika beskattning och genomförandet af det i sådan riktning framställda förslaget, ställa oss helt och hållet på de nuvarande skattejordegarnes sida, hvilka anses på reformen göra en ganska stor vinst, påstår han dock, att de dervid blifvit af oss ganska hårdbändt behandlade. Häårdhändheten skall dock endast bestå i de dryga kostnaderna, som han ansett komma att förorsakas af egendomarnes uppmätning. Vi hafva dock aldrig yrkat, att detta skulle ske genast, eller att en uppskatining af jorden behöfver ske såsom vid en skattläggning, enär en uppskattning af egendomars afkastning och derå grundade värde rätt väl kan ske genom komitters utan annan ledning än den kännedom en sådan, sammansatt af personer i orten, bör ega, och då uppskattningen af en egendoms afkastning icke är ämnad att blifva. för all everlelig tid oförändrad bestående, ligger det i sakens natur, att det är mindre maktpåligvande, om ej egendomens areal i alla slags gor på qvadratrefven är känd; ty likasom axeringskomiten nu kunnat åsätta hvarje ;gendom efter dess afkastning bestämdt värde och, hvad som är ännu svårare, betämma personers inkomst af alla slags näingar, äfven af sådana, der den är vida vårare att beräkna än af ett jordbruk och iksom taxeringskomitns omdöme härvid cunnat läggas till grund för debiteringen af evillning, kommunalskatter och landstingsmedel, så kunna äfven andra skatter; som iro ämnade att ersätta grundskatterna, förlelas efter samma grund. Uti den jordeok eller taxeringslängd; som skulle årlisen upprätias, införas egendomarnes värden fter den upplysning, som kan vinnas, äfven då kartor icke finnas att tillgå, hvilket ultså icke bör förhindra reformens inföande under tiden, intill dess i en framtid nätning och: kartläggning af alla hemman och jordlägenheter hinna att tillvägabringas, y äfven om uppgift om en egendoms alla gor och afkastning skulle utan ledning af sarta genom en bevillningsberedning lemnas och af en taxeringskomit granskas, så kulle den på en sådan uppgift grundade inteckningen om hemmanets förmåner i iker, äng, Skog hage och fiske m. m. och det derefter bestämda värdet, blifva en rida tillförlitligare och rättvisare beskattningsgrund än den jordeböcker lemna, eller len, som ligger i den föråldrade skattlägg ningsmetoden. Vår motståndare framhåller såsom ett afskräckande exempel svärigheerna vid öfvergången till all jords lika beskattning, som mött i främmande länder och synnerligen kostnaden vid katastreringsarvetetet i Frankrike, men tyckes icke beinna att detta till väsentlig del härleder ig från den omständigheten, att jorden der var ett mångdubbelt större värde än i vårt ordliga land och att till följd deraf jordstyckningen derstädes, .som 1835 nått sin nöjd, uppgick då ända till 123,360,338 pareller. eller öfverhufvudtaget 12,827 på hvarje eografisk qvadratmil). Att hemta de afskräckande exemplen från ett land. med sådana förhållanden är mindre Jyckadt, Med tillhjelp af hvad som redan kan den vägen möjligen vara uträttadt genom Jaga skiften och andra äldre och sednare egomätningar, som alls icke behöfva vara upprättade af examinerade eller statens landtmätare för att till ifrågavarande . ändamål kunna användas, är det ngalunda en så djerf tanke, att all jord ifven i Sverge kan blifva geometrice upp-l