Aftonbladet – 5 december 1864, sida 3

männa rädstug.. Detta är en ganska respektabel valmannakaår, och inom densamma finnas talrika representanter af fosterlandets högsta bildning. Redan i följd af detta stora antal och ännu mera i följd af dess mycket olika bildning och erfarenhet vore mindre underligt, om meningsbrytningarne här kunde i allmänhet vara örre och oförenlig r i allmänhet icke bildningen kan i vara afvog och fiendtlig emot den praktiska erfarenheten, det redbara prakti ska omdömet, och den är det ej heller hä Men den gör icke mycket väsende af sig och aldraminst tillställer den något buller, hvarken under den ena eller andra förevändningen eller politiskt bedrägliga skylten, hvarföre den lätt kan synas vara både i antal och inflytande underlägsen ett litet oförskämdt, högröstadt och förslaget parti af blandade elementer. s egentliga styrka ligger i intrigen och puften. Under den Iberala flaggen, som det hänger öfver i trasor, söker det drifva allt möjligt byråkra och egoistiskt ofog, och der det icke lyckas narra eller förvirra, söker det terrorisera, färkättra, förbanna nästan såsom hvars mans niding. Den Yanke-artikel för stadsfullmägtigsvalets agiterande, hvilken vi i förra numret utan kommentarier aftryckte i denna tidning, är typen för den väfnad af dikt, lögn och förkättring, som detta parti kan tillåta der intet annat medel hjelper mot motståndare, som hvarken kunna bedragas eller förstummas. Äfven om det icke redan varit en skandal att gendrifva så gemena och orimliga tillvitelser, hvilkas dels motsägande dels orimliga innehåll utgör deras bästa vederläggning liksom äfven det skoningslösaste blottandet af pamflettskribenternas dåliga intelligens och moral, hade denna agitationsartikel af oss kunnat saklöst lemnas utan svar, då den endast sysselsatte sig med en enskild son och honom påiktade handlingar, som, äfven om de varit verkliga, likväl icke öfverskridit hans befogenhet. Men detta försök att skamfila och terrorisera en enskild man, hvilken man misströstade om att kunna bedraga eller nedtysta med andra medel, var dock i skandalens och det parlamentariska oskickets analer ett fjun på händelsernas våg emot hvad sagda Yankee-artikels faddrar och fäder sedermera tilläto sig just emot samme cnskilde person. Vi nämnde redan i förra numret, t förmodligen detsamma kotteri, hvarifrån ofnintagna agitationsartikel utgått, hade samma fton beramat ett sammanträde å Gustavianum r framläggandet af sin på förhand uppgjorda ta, men till hvilket sammanträde. med tryckta kort, kallats endast de, hvarifrån ingen. opposition befarades. Den stora Gustavianska lärosalen har väl ock aldrig inom sina åt det akademiska vettets och rättens tjenst uppförda murar hyst en församling, der man mera förnärmat dem begge, ehuru ildningens om ock ungdomligare representanter es talrikt representerade, Med prof. Rydin och Ribbing hade der infunnit sig åtskilliga andra yngre professorer, en mängd akademiadjunkter och docenter samt äfven åtskilliga studenter jemte skolstaten, några domkapitelsledamöter med deras amanuens, flera andra embetsoch tjenstemän, magistratssekreteraren Henschen, och en mängd borgare och öfriga stadsinnevånare. En särskild at flere röstegande utfärdad tryckt invitation, hvarpå den inbjudnes namn blifvit såsom man tyckt sig märka skrifvet af magistratssekreteraren Henschens renskrifvares and, och hvaruti uppgafs såsom sammanträdets öfverläggning om stadsfullmäkädes, utan ringaste antydan att detta endast finge ske i ensidigt byråkratisk riktning, hade i bref tillställts 200 å 300 personer, a Jpsala-Posten uppgifver, och dertill hade r detta allmänna ende sällat sig 50 å 60 icke inviterade röstberättigade valmän, hvilka händelsevis erhållit underrättelse om detta sammanträde och som ansägo det allmänna ärendets beskafterhet och angilna obegränsade omfång berättiga dem till deltagande deruti. helst illa dessa oinviterade voro sjelfständige och fullmyndige män, Vid dörrarne vägrades ingen inräde och vaktmästaren serverade en hvar med förslagslista? upptagande 20 namn, af hvilka an alla utom de 5 sista allmänt anses tillhöra det s. k. Ribbi chramska partiet inom stadsfullmäktige. Öfver salens chor sträckte sig ett eller, tvenne bord med skrifmaterialier, en lagbok och en stol. Nyfikenheten var spänd och ett smålöje spelade på mångens läppar. Rådman Henschen lopp af och an, så att de glesa lockx arne stundtals halftäckte hans ökända tonsure. Det skulle således blifva något af. Också into; rofessom och riddaren af S:t Olafs orden Rydin snart ordförandeplatsen med förklaring, utt tillställarne? på förhand utsett honom till ordförande, hvarefter han uti ett slags bredmynt al reciterade nästan hela innehållet af den Yankeeartikel i Upsala-Posten, som vi i förra numret meddelade, med alla dess invectiver och beskyllningar emot en enskild person, likväl utan att såsom Posten uttala hans namn. De närvaande uppmanades att yttra sig öfver den utdeade listan. Magister Edqvist, som först begärde och eriöll ordet, undanbad sig äran af vidare stadsullmäktigskap, emedan han ansåg publicister st otjenlige och olämplige såsom stadsfullnäktige. , Nu begärde boktryckaren Sundvallson ordet och började tala, men hade ej till hälften hunnit hörbart säga: Här äro många kallade och å utkorade, men jag ingendera? ........ een lå han afbröts ögonblickligen af de mest högjudda of hojtanden, stampningar och käpplag i golfvet, ackompagnerade af hr Rydins dubba 1 bordet Oväsendet hade icke kunnat vara bullersamnare och våldsammare i någon hållstuga: hela Sustavianum var likasom ögonblickligen förvandadt till en drängstuga, — der prof. Rydin förklarade, när stormen lagt sig, att hr Sundvallson var icke inbjuden, att här finge inga andra ala och rösta än de inbjudna, att det vore ett slutet sällskap? ... Hr Sundvallson: Bäst att votera om han och sfrige oinviterade, ty sådana voro många med honom, här finge yttra sig eller icke — (ny storm, nya stampningar). Hr Rydin: Tillåtes hr Sundvallson yttra sig eller icke?? Ja, nej — Jaen hörbart öfvervägande. Hr Rydin: Jag finner nej öfvervägande. Hr Sundvallson: Lika godt; jag vill till en början endast ursäkta, att jag kommit objuden — — (nya stampningar, rop, käppstötar, m. m., som alldeles nedtystade honom). Hr Rydin: Jag hemställer om hr Sundvallson såsom cke inbjuden kan stanna qvar? Hr Sundvallson: Här afhandlas endast ett allmänt ärende, som lika mycket rörer oss alla, och jag stannar derföre qvar... (ny hållstuguscen). Utom några studenter och flera docenter, som frigt deltogo uti denna drängstuguargumentation emot hr Sundvallson, tyckte mängen sig kunna med säkerhet iakttaga, att synnerligast wvrof. teol. och fil. dokt. Claes Adolf Hulterantz, baronen Alströmer och till någon del äfven rektorn Annerstedt m. fl. dylika voro ganska verksamma teltagare i denna opinionsyttring. Det torde derföre ej vara ur vägen erinra, att samme pro. H. förut blifvit fälld till 10 å 20 dalers böter för oskickligt beteende inför rätta emot hr Sundvallson, hvilken dessutom vid samma tillfälle befordrade rektor Annerstedt till förvandlingsvis 28 dygns vattenoch brödstraff, om han ej gittade plikta. Derefter fortgick sammanträdet utan vidare hållstuguuppträden, derunder akad. docenten Stenberg undanbad sig föreslaget fullmäktigskap samt handl. Törlund uttryckte sin förvåning öfver att han kommit främst på listan, då han tyckte, att han bort vara den yttersta eller helst alldeles icke med. Det öfriga ordet fördes hufvudsakligen af rådman Henschen, som tycktes tigsvalet hä