Aftonbladet – 29 november 1864, sida 3

hvaruti han beskylles för att hafva stått i ett otillåtet förhållande till dennes nuvarande hustru före bröllopet. Grefven, som vet sig fullkomligt oskyldig, visar brefvet för sin gemål och några goda vänner, hvilka liksom han antaga, att skrifvelsen blott har till ändamål att utpressa penningar, och man tager ingen vidare notis derom. Några dagar derefter träffar stallmästaren von Hochwächter grefven på en bangård och siår honom i ansigtet med sin ridpiska. Skandalen blir bekant, alla taga grefvens parti, stallmästaren afskedas på ett visst antal år, major M., som af sina officerskamrater misstänkes för delaktighet i mågens komplott, nödgas att taga afsked, och den unga frun, som i förtviflan vill taga lifvet af sig, bedyrar för sin biktfader grefvens och sin egen oskuld. Föraktad och öfvergifven af alla, begifver sig stallmästaren till en sin broder, som åtager sig att hämnas den lidna skammen, förolämpar den stackars grefven på ett oförsynt sätt, och denne utmanar honom. H von Hochwächter blir dödligt sårad, och hr von Fiirstembergs vapensköld strålar med ofläckad glans! Kom nu och säg att tyskarne icke kunna laga till historier! — Ansgarii fest. Redan för några veckor sedan sattes i Hamburg i fråga att fira en kyrklig fest den 5 Februari 1865, såsom den helige Ansgarii, Hamburgs förste erkebiskops 1000-åriga dödsdag; och tillika påpekades huru specielt Hamburg skulle fira minnet af denne hedningarnes apostel, eller som han äfven plägar kallas Nordens apostel, som derifrån utbredde kristendomen öfver den tyska och hela skandinaviska norden. Redan sedan några år tillbaka finnes der ett den helige Ansgarii kapell. Evangeliskt-lutherska konsistoriet i Hamburg har nu vändt sig till senaten med anhållan om bestämmande af en särskild festdag, som skulle firas i början af Februari 1865; men senaten har i stället beramat festen till nästkommande söndag. — Araberpa och lejonet. Araberna hafva, enligt Alexander Dumäs berättelse, den största högaktning för lejonet och dess karakter, med afseende hvarpå man får höra otaliga historier bland öknens söner. Då de tala om lejonet, kalla de det Sid. d. v. s. herre: men då de tala med det, bruka de följande titulation: Sid Dshohan ben-el-Dshohan (herr Johan Johansson). Hvarföre hafva de gifvit lejonet ett menniskonamn? Jo, säga de, emedan lejonet besitter den ädlaste menniskas ädlaste egenskaper; emedan det förstår menniskans ord, på hvad språk man än må tilltala det; emedan det aktar den tappre, ärar qvinnan och är utan barmhertigher mot den fege. Då en arab möter ctt lejon, så håller han genast inne sin af fruktan darrande häst och säger till den förfärlige kamraten: Ha, är det du, hr Jotan Johanson? Tror du dig kunna skrämma mig, som heter så och så och är son af den och den? Du är ädel; äfven jag är ädel. Du är tapper; äfven jag är tapper. Låt mig alltså vidare draga ifrid och ro, som din broder, ty se, jag är en man af krutet, en man af de svarta onda dagarne! Derpå lägger han handen på sabelfästet, reser sig i stigbyglarne och rider rakt emot lejonet, som nu helt beskedligt går åt sidan och låter honom i frid fortsätta sin väg. Visar sig mannen deremot rädd och vänder sig om till flykt, så är han förlorad, ty lejonet sprinfå genast på honom och sliter honom i stycken. ejonet blickar alltid skarpt i sin motståndares öga och söker i hans drag läsa hans hemliga känslor. Visar sig fruktan i mannens ansigte, så kommer lejonet närmare och stöter honom med bogen åt sidan, medan dess hela rytande förkunnar honom död och undergång. Nu går lejonet några steg tillbaka med munnen betäckt af fradga och omkretsar sitt offer i stora cirklar, medan det med sin svans afslår de unga trä stammarne: plötsligt aflägsnar det sig och försvinner. Nu fattar mannen mod; han hoppas undkomma med flykten. Men knappt har han aflägsnat sig ett par hundra steg, så står vilddjuret framför honom och spärrar för honom väen. Derpå lägger lejonet först den ena och sedan den andra tassen på hans skuldror och slickar honom med sin skarpa tunga i ansigtet, tills han blir helt blodig och slutligen neddignar, vanmäktig af smärta och ångest. Nulemnar honom lejonet åter och aflägsnar sig för att dricka, samt blir ofta borta en fjerdedels timma, ty nu kan det qvästa och maktlösa rofvet icke undkomma. Sedan djuret druckit kommer det tillbaka, slickar nägra ögonblick sitt offer och börjar sedan förtära det. Mångfaldiga araber hafva befunnit sig i den fruktansvärda dödsångest, här skildrad., nemligen liggande vanmäktige på marken, medan lejonet aflägsnat sig för att dricka, och likväl har mången blifvit räddad genom ankomsten af någon karavan eller jägaretrupp, eller också af någon ensam arab, som varit tapprare och mera förtrogen med lejonets lynne och egenskaper. Men i så fall aktar sig den tappre araben väl för den dårskapen att söka hjelpa den fege? på flykten, emedan lejonet snart skulle upphinna dem och sönderslita dem båda. Han tvärtom afvaktar djurets återkomst. Då det nu visar sig ånyo år en tappre araben det tillmötes och säger: Hör, hr Johan Johansson! Karlen, som ligger derborta på marken, är endast en feg stackare, men jag är den och den, son af N. N., och fruktar dig icke. Emellertid ber jag hkväl om nåd för denna erbarmliga menniska, som icke är värd att uppätas af dig; jag skall binda honom till händer och fötter och föra bort honom, för att göra honom till slaf.? Nu uppgifver lejonet ett hest rytande, och ?den tappre fortfar: Herre! Var lugn, var lugn! Han skall blifva strängt straffad. Med dessa ord börjar han binda sin på marken liggande landsman, Tillfreds och belåtet med denna åtgär, aflägsnar sig lejonet och försvinner inåt öknen, för att icke mera återvända. — Skolorna i Paris. Enligt nyligen offentliggjorda statistiska uppgifter visar det sig, atti Paris för närvarande finnas 109 goss-skolor, hvarest undervisas 28,009 elever. Af dessa skolor förestås 63 af lekmän och 46 af andliga brödraskap. Flickskolor finnas 111, med omkring 27,000 elever, af hvilka 57 förestås af verldsliga lärarinnor och 54 af systrar, tillhörande religiösa ordnar, hvilka egna sitt lif åt uppfostran. Vidare finnas 84 småbarnsskolor, hvarest 15,000 barn erhålla undervisning, 62 skolor för upp: vuxna gossar och 18 för dito flickor. 49 ouvriers eller verkstäder för fattiga flickor och 6 speciella mönsterskolor för gossar och 9 för flickor. Härtill kunna läggas 44 nya uppfostringsanstalter, hvilka blifvit upprättade under innevarande år. Af dessa äro 11 goss-skolor (6 med verldsliga och 5 med andliga föreståndare) samt 9 flickskolor (6 verldsliga och 3 andliga). Dessa ha blifvit grundade genom de årliga fonder, hvilka utbetalas af allmänna undervisningsverket. uppgående för år 1864 till 4 millioner frs. alla dessa undervisningsanstalter erhålla öfver 60.000 vossar och flickor sn fö